STT 1
4 STT Vecka 4 onsdag 24 januari 2018 SJUHÄRAD BOR
ÅS KIM KARLSSON Bor i Borås sedan 3,5 år. Utbildad lärare i svenska, samhällskunskap och svenska som andra språk. Undervisar på Mogaskolan 7-9 i Svenljunga. Ju mer jag ger desto mer får jag ”Kim, vet du varför vi gillar svenska? För att du fi nns.” ”Men vet ni varför jag älskar mitt jobb?” ”För att vi fi nns.” ”Precis.” Jag älskar mitt jobb. Den vanligaste kommentaren jag får när jag berätt ar vad jag jobbar med är dock: ”Vad jobbigt! Högstadiet är ju värst!” Jag är inte en person som normalt sett tycker om att framhålla mig själv, men jag känner mig som en hjälte varje dag. Den uppskatt ning jag får dagligen av mina elever ger mig en sådan egoboost att jag nästan får hybris. Det beror dock inte så mycket på att jag är just jag, utan mer på att ungdomar har så mycket att ge tillbaka om de känner sig sedda och uppskatt ade. De tycker om mig, men framförallt så tycker jag om dem. Inget är viktigare Ibland slås jag av känslan att det inte fi nns någonting annat jag kan göra som kan vara viktigare än det vi gör just nu. Som när jag berätt ar att din nationalitet inte bestäms av någon annan än du själv och att hem inte är en plats, utan någonting du alltid bär med dig. Eller när en elev inför Jag sätter allt mitt hopp till ungdomarna. gruppen lyfter hur orätt vist det är att någon ska behöva bli retad på grund av sin sexuel la läggning. Jag sätt er allt mitt hopp till ungdomarna. De är framtiden. En stor del av min arbetsdag upptas av att jag ser dem. Bekräftar dem. Av att jag fångar upp dem i korridoren när jag ser i deras ansiktsuttryck att de är på väg att slå knytnäven i väggen. Av att jag lägger en tröstande eller uppmuntrande hand på deras axlar. Av att jag sätt er mig bredvid dem och frågar hur de mår. Stolthet, glädje, osäkerhet och besvikelse – deras blickar säger så mycket. Om man bara ser efter och lyssnar in. Vi ger dem en chans tills de lyckas Har vi glömt hur det var? Kraven från alla håll som vi pressades att leva upp till. Alla motstridiga känslor som drog oss isär. Det är vår uppgift att få dem att fatt a de beslut som är rätt för just dem. Att inte gå vilse och hamna fel. Att hamna och handla rätt . Det är inte lätt att vara ung idag, men det har det heller aldrig varit. Vi ger ungdomarna en chans. Och en till. Tills de lyckas. Ju mer vi vuxna ger av oss själva, desto mer får vi tillbaka. Jag önskar att alla människor hade förmånen att känna sig lika uppskatt ade på sina jobb som jag gör på mitt . För är det inte bekräftade och omtyckta vi alla innerst inne vill känna oss? KIM KARLSSON Kristina Appelqvist har rött erna i Sjuhärad på många sätt . Nu ligger hennes ått onde deckare ute i bokhandeln. FOTO: ARKIV/ANN SOFIE WAHLBERG Båda hjältinnorna möts LERDALA Kristina Appelqvist, deckarförfatt are i Skaraborg som är uppvuxen i södra Svenljunga, kom i dagarna med en ny mysdeckare. Denna gång har hon sammanfört sina två tidigare hjältinnor. När STT når Kristina Appelqvist, tidigare journalist, numer kommunikationskonsult och författ are, har hon just kommit hem från Stockholm. På Piratförlaget fi rade de boksläppet av ”Den fj ärde pakten” med högtidlig lunch och hon var också gäst i Sveriges Radios eftermiddagsprogram P4 Extra. Numer är januari en bra tid att släppa deckare. – Både min förläggare och redaktör är nöjda och tycker att det är min bästa bok hittills. Det tyckte också en tidig recensent som redan hunnit recensera boken. Det är Kristinas ått onde bok, hon har haft tid att träna. Kristina är glad över samarbetet med förlaget. – Det är så viktigt att få det professionella stödet med manusarbetet. Det är stor skillnad mellan manus och färdig bok. Det är ju jag som författ are som gör jobbet men förlaget ger synpunkter på hur jag kan stryka eller snärta till det om tempot blir för långsamt. Kristina Appelqvist är uppvuxen i prästgården i Mjöbäck. Hon har sina föräldrar kvar i Kind, men de bor numer i Månstad. Själv bor hon i Lerdala mellan Skara och Skövde och hennes böcker utspelar sig i Skaraborg på ett fi ktivt Västgöta universitet. Kristina kan högskolevärlden väl sedan sitt jobb som kommunikatör. Första bokserien hade Jag fick läsarfrågor om hur det gick för Emma. KRISTINA APPELQVIST en högskolerektor, Emma Lundgren, som huvudperson. När Kristina bytte förlag började hon en ny serie med forskaren Helena Waller. – Men jag fi ck läsarfrågor om hur det gick för Emma, och i min nya bok hade jag behov av en rektor så då plockaPedaltrampare och rusdrycker under luppen FORSKNING Av 236 omkomna och undersökta cyklister under 2006-2015 hade 27 stycken av dem alkohol i blodet. I en ny studie har alkoholens roll vid dödsfall med cyklister kartlagts. Studien är utförd av Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI och fi - nansierad av Länsförsäkringars forskningsfond. Studien visar att många ser fördelar med att använda cykeln när de är alkoholpåverkade och att det tycks vara socialt accepterat att cykla med alkohol i kroppen. – Det förväntas däremot att en person som har druckit så mycket att det blir svårt att cykla på ett säkert sätt har omdömet att själv ta beslutet att avstå, säger Henriett e Wallén Warner, forskare på VTI i ett pressmeddelande. Av de 236 cyklisterna i studien hade 27 personer alkohol i blodet, 156 hade ingen alkohol i blodet och för resterande 53 cyklister var alkoholförekomsten okänd. De alkoholpåverkade cyklisterna var oftare män och något yngre än de icke-alkoholpåverkade. Vid singelolyckor var det vanligt med alkoholpåverkade cyklister på natt en och i fl era av kollisionsolyckorna som skedde i mörker saknade cykeln lyse. I samband med analysen av de omkomna gjorde VTI också en intervjustudie. Där deltog 34 personer mellan 22 och 79 år boende i Borlänge, Linköping och Stockholm. Resultaten av intervjuerna visade att de fl esta såg stora fördelar med att cykla trots alkoholpåverkan, samtidigt som de inte alltid tänkt på riskerna. Många trodde också att omgivningen tyckte det var acceptabelt att cykla berusad så länge man cyklade säkert. – De intervjuade ser inte alkoholpåverkad cykling som ett samhällsproblem och det fi nns en låg acceptans för införande av promillegräns för cykling. Den skulle förmodligen inte efterlevas, säger Henriett e Wallén Warner. För att minska förekomsten av alkoholpåverkan i samband med cykling föreslår forskarna i stället informationskampanjer. YLVA HIDENG ylva@stthuset.com Kanske säkrast att låta cykeln stå om man har druckit alkohol? FOTO: BILDBANK