Tidningen Energi 1
Utmatning av bottenaska, som sedan går direkt til
l Ragn-Sells anläggning bredvid för återvinning av salt och mineraler. ”Förbränningen bör betraktas som en samhällstjänst” I Sverige återvinner vi 80 000 ton metall från avfallshantering. Men vi kan bli ännu bättre på detta, menar Raziyeh Khodayari, ansvarig för energi tillförsel och miljöfrågor på Energiföretagen. METALLÅTERVINNING FRÅN ASKOR Hushållsavfall och industriavfall innehåller mellan 1,5 och 3 procent metaller. Idag återvinner vi i Sverige mellan 40 och 80 procent av metallerna från avfallet. Totalt handlar det om cirka 80 000 ton per år. Utsorteringen sker huvudsakligen efter förbränning. Källa: Avfall Sverige Av allt avfall i Sverige läggs mindre än en procent på deponi. Av det som återvinns går 35 procent till material återvinning, drygt 15 procent till biologisk återvinning och resten till energiåtervinning. – Genom avfallshanteringen i Sverige tar vi vara på resurserna i avfallet och minskar deponeringen. Vi är bra på det, men vi kan bli ännu bättre. Vi ska se till att återanvända och återvinna ännu mer material, säger Raziyeh Khodayari ansvarig för miljö och hållbarhet på Energiföretagen. – Det finns ofta höga halter av användbara metaller Raziyeh Khodayari, Energiföretagen. ring på 12 miljoner kronor per år jämfört med dagens hantering. Metoden bygger på att flygaskan tvättas med syra som också avskilts ur rökgasen. Tvättvätskan fångar upp zink som därefter filtreras ut, tvättas och blir ny zinkråvara. Råvaran bedöms uppfylla kraven för att den ska kunna upparbetas vidare till högvärdig metall. Resultat från en tidigare pilotstudie visar att cirka 70 procent av zinken i flygaskan kan återvinnas och säljas till metallindustrin. I dag blandas flygaskan ihop med slammet från vattenreningen till en restprodukt som deponeras. Enligt en ny lagstiftning 2018 klassas den som farligt avfall och måste transporteras till extern och dyrare hantering. Den tvättade flygaskan innehåller lägre halter av bland annat klorider och tungmetaller och kan återföras till förbränningen. Detta görs för att giftiga dioxiner som kan finnas bundna till askpartiklarna bryts ner om aska återförs. Det betyder att värdefulla metaller återvinns samtidigt som ask resterna blir renare. – Vi ser faktiskt inga nackdelar alls. Pilotstudien visar att tekniken fungerar, säger Karin Karlfeldt Fedje, forskare på Renova och Chalmers, som har varit med och initierat och lett projektet. – Det finns en ekonomisk potential och stora miljömässiga vinster i form av mindre deponi, färre transporter och mindre brytning av ny zink. i restavfallet som energiåtervinns och som därmed hamnar i askorna, främst i flygaskan. Idag tar vi hand om cirka 80 000 ton metaller från avfallet varav en stor andel är från askorna. Halten av metall sjunker i de naturliga malmerna, men efterfrågan på metaller ökar. Det innebär att det blir alltmer resurskrävande att ta ut metallerna från de naturliga malmerna. Därför blir det alltmer intressant att ta ut så mycket metaller som möjligt från avfallet och få in dem i kretsloppet igen. Det är svårt att separera metallerna på ett kostnadseffektivt sätt när produkterna blir avfalI. Sverige ligger dock långt fram med tekniker för att ta rätt på metallerma som är bundna i materialet. Både Renova och Ragn-Sells har tagit fram nya tekniker för kemisk återvinning av metaller och salter. – Jag tror att vi kommer att få se flera stora framsteg på det här området. Ragn-Sells har nu ett världspatent på att ta ut natriumklorid och kaliumklorid ur aska och Renova kan utvinna zink, säger Raziyeh Khodayari. Det finns många nyttigheter som kan utvinnas ur askor. Ett ytterligare exempel är fosfor. Regeringen utreder nu möjligheten att förbränna olika typer av slam som innehåller farliga ämnen. Slam skulle kunna fungera som bränsle i kraftvärmeverk och från askan som blir kvar skulle man kunna utvinna fosfor: – Fosfor är ett ämne som verkligen är intressant för Sverige och hela Europa. De slamflöden som innehåller farliga ämnen kan förbrännas med efterföljande fosforutvinning från askorna. Men det är viktigt att den här förbränningen undantas från energiskatt – förbränningen bör betraktas som en samhällstjänst, säger Raziyeh Khodayari. MARIE KOFOD-HANSEN TIDNINGEN ENERGI NR 5 2020 17 FOTO: EON