Tidningen Energi 1
Tema Lågtempererad fjärrvärme FYRA GENERATIONER F
JÄRRVÄRME Första generationen (1GDH) De första fjärrvärmesystemen etablerades i USA på 1880talet och var baserade på grundläggande erfarenheter av ångdistribution. Denna ångteknik används fortfarande på Manhattan i New York och i centrala Paris. Andra generationen (2GDH) I Tyskland började man på 1920-talet att använda hetvatten som energibärare med höga framledningstemperaturer (över 100 grader). Andra generationens teknik erkändes som bästa teknik från omkring 1930 till 1970-talet. Tredje generationen (3GDH) Oljekrisen ökade intresset för fjärrvärme. Särskilt i de nordiska länderna där ingenjörer tog fram ett nytt system med lägre framtemperatur (under 100 grader) för att öka effektiviteten. Dessutom användes prefabricerade och preisolerade rör. Bästa tillgängliga teknik sedan 1980-talet. Fjärde generationen (4GDH) Började under 1990-talet med solfjärrvärmesystem i främst Danmark. Det främsta kännetecknet för fjärde generationen är att fram- och returtemperaturerna är betydligt lägre. Det ger lägre förluster och ökar möjligheterna att använda restvärme. Källa: Framtida fjärrvärmeteknik, Energiforsk Det kommer bli viktigare att ta vara på alla resurser på ett allt effektivare sätt. – I slutändan handlar det om ekonomi och att använda så lite resurser som möjligt till att producera så mycket värme som möjligt. Hon pekar på Lund, där man har system för såväl höga som låga temperaturer (läs mer på sidan 28). Det som möjliggör att fjärrvärmesystemen kan ha både ett storskaligt system med höga temperaturer och öar/ stadsdelar med lågtemperatursystem är att systemen möts via en värmeväxlare. P 26 arallellt med utvecklingen mot de låga temperaturerna leder förbränning i kraftvärmeverk till höga temperaturer. Och kraftvärmen, anser Lina Enskog Broman, bör bli ännu viktigare framöver, i takt med mer väderberoende elproduktion. Henrik Näsström, verksamhetschef på Sigholm Tech i Göteborg, tror också på en mix av höga och låga temperaturer. Han är däremot skeptisk till att fokusera för mycket på att nå låga temperaturer eftersom det skulle kunna leda till ett ökat elberoende. – Jag tycker inte att man ska stirra sig blind på att en viss temperatur ska uppnås och jag är tveksam till att allt värmeöverskott är intressant som spillvärme för NR 5 2020 TIDNINGEN ENERGI Optimala energisystem byggs efter lokala förhållanden. Henrik Näsström, verksamhetschef på Sigholm Tech. fjärrvärmebranschen. Optimala energisystem byggs efter lokala förhållanden, säger Henrik Näsström. Han pekar på att det är viktigt att se till hela systemet och tar som exempel en stad med en stålindustri som behöver kyla bort stora delar av värmen. Då menar han att man bör använda restvärmen i fjärrvärmenätet över hela året och på sommaren trycka in överskottet i en absorptionskylmaskin för att producera fjärrkyla. – Skulle man istället sträva efter att nå låga temperaturer i fjärrvärmenätet, riskerar kunderna att installera värmepumpar eller traditionella kylmaskiner för att kyla sina verksamheter, vilket skulle leda till en onödig elanvändning, säger Henrik Näsström. Samma sak menar han riskerar att bli fallet om man tar tillvara på restvärme med riktigt låga temperaturer, då krävs det att temperaturen höjs med hjälp av värmepumpar – vilket leder till en ökad elanvändning. – Att risken för bränslebrist skulle leda till att svenska energibolag måste välja lågtemperaturlösningar ser jag inte som ett scenario som blir aktuellt på länge. Fjärrvärmebranschen är suverän på att återvinna energi från överblivna resurser från samhället, säger Henrik Näsström.