Tidningen Energi 1
På väggskärmen kan Jonas Tannerstad, energiansvar
ig på Öbo, hålla koll på alla bolagets fastigheter – ner i minsta detalj. J 36 NR 5 2020 TIDNINGEN ENERGI onas Tannerstad lutar sig fram över bordet och pekar mot skärmduken på väggen. På den 8 kvadratmeter stora ytan finns alla Öbos fastigheter på en Google map-karta som gröna pluppar. Här kan man zooma in på varje fastighet och undercentral och kolla energistatus ner i minsta detalj. – Det intressanta är inte fastigheterna i sig, utan systemet i sin helhet. Det här är en maskin där alla delar samverkar. Genom smart styrning av värme och el har vi kapat energinotan kraftigt. Och de senaste åren har vi lagt på ytterligare delar genom egen elproduktion och lagring, säger Jonas Tannerstad, chef för el och automation på Öbo. Med solel, batterier och den naturliga värmelagringen i fastigheterna kombinerat med ett smart datasystem har Öbo nu – tillsammans med energi leverantören Eon – blivit en aktiv del av energisystemet. Företaget kan slå av och på värme och el beroende på det övriga effektbehovet i samhället och därigenom kapa effekttoppar. Bara nån vecka innan vårt besök på försommaren fick Öbo besked om att man (som första fastighetsbolag) nu också kan bli leverantör på Svenska kraftnäts reglermarknad (FFR) genom sina sju batterier. Ett välkommet besked för Jonas Tannerstad som hoppas att detta kan ge lite extraintäkter. – Det här är en signal för hela fastighetsmarknaden och ett viktigt genombrott. Vi är en energiresurs och en del av ett paradigmskifte, säger han. Men innan vi går vidare – hur kommer det sig då att ett kommunalt fastighetsbolag i Örebro ligger så i framkant i energiutvecklingen? För att få svar på den frågan måste vi backa bandet 15 år, då Jonas Tannerstad tillträdde tjänsten som eloch teleingenjör på Öbo. – Då kom jag från industrin där jag jobbat med utvecklingsfrågor och automatisering. Då handlade det om förpackningar i vinindustrin. Men principen är densamma: när man gör en maskin måste den fungera och gå att reparera och hantera i alla länder. När jag kom hit till Öbo var det ett fragmenterat tekniskt system med i bästa fall områdesvisa gemensamma tankar. Det började 2004 med att bolaget skulle installera individuell värmemätning i en fastighet. – Då hade man valt en teknisk låst lösning till ett område. Jag ville ta ett större grepp över vårt bestånd för att kunna styra hela systemet. Det är ändå värme för 200 miljoner kronor per år som går igenom våra ventiler – det måste kunna effektiviseras.