Svensk Vattenkraft 1
Är utrivningarna inom omprövningen början på en t
rend? nybar och fossilfri elproduktion, är oerhört viktigt oavsett om vi pratar om stora eller små anläggningar. Avsikten med den nationella planen för omprövning är tydlig; prövningarna av vattenkraftens miljövillkor ska leda till största möjliga nytta för vattenmiljön och till en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Kort sammanfattat ska den nationella Åsa Lindbom De första prövningsgrupperna inom den nationella planen ligger på domstolarnas bord och nästa gäng laddar för att knyta ihop säcken och lämna in sina ansökningar innan hösten. Att vara först ut har förstås både sina för- och nackdelar, men en sak är säker; nu är planen på rull och vi behöver blicka framåt på det som komma skall för att nå bästa resultat. Av de 56 ansökningar som lämnades in till domstolarna till 1 februari, och som finansieras av Fonden, innehåller 17 en ansökan om avveckling och utrivning av anläggningen, detta motsvarar 30 procent. Antalet ansökningar om utrivning utgör därmed hittills en större andel än vad de flesta av oss räknat med. Visst ger det initialt upphov till oro, en oro för att detta ska vara början på en trend som återkommer i kommande prövningsgrupper. En oro för att vi riskerar stå inför det faktum att tappa alldeles för mycket producerad vattenkraftsel. Vattenkraftens bidrag till Sveriges energipolitiska mål, att vi år 2045 ska ha en förplanen ha ett balanserat helhetsperspektiv och omprövningarna har till syfte att förena den biologiska mångfalden och den förnybara kraftproduktionen. Syftet är inte att de moderna miljövillkoren ska få kraftverksägare att känna sig tvungna att avveckla sin verksamhet, mot sin vilja, för att de ser det som den enda utvägen. Av de utrivningar som nu är aktuella är det därför viktigt att reflektera över bakgrunden till varför kraftverksägare väljer att riva ut. Utifrån Fondens perspektiv finns flera olika och enskilda förklaringar, men det är viktigt att påtala att majoriteten av de utrivningar som har ansökts om är på frivillig basis. Att tiden för de första prövningsgrupperna har varit knapp kan förstås vara en stor bidragande faktor till att flera verksamhetsutövare har valt utrivning som alternativ. I fråga om kraftverksägarnas intention med omprövningen och val av yrkanden finns flera avgörande parametrar. Två av dessa hör samman med processens kvalitet och innehåll. En god kommunikation mellan parterna inom samverkansprocessen, samt att samverkansprocesserna håller god styrfart, är a och o för att dialogen inte ska forceras. Det ska skapas möjlighet att ge parterna en chans till att förstå myntets båda sidor. Vidare tycker sig Fonden kunna se att ett samarbete mellan kraftverksägarna tenderar att resultera i underlagsmaterial inför domstolsansökan som håller hög kvalitet. Detta kan vara avgörande för möjligheterna att yrka på fortsatt drift med en miljöanpassning som är rimlig och försvarbar i relation till anläggningens storlek och bidrag till energisystemet. Under kommande år händer således mycket spännande i samband med att domstolarna bedömer de första prövningsgrupperna. Det är nu som vi sannolikt kommer få svar på frågor som vi hittills ställt oss, likväl som nya frågor initieras och lyfts upp på bordet. Det är viktigt att hålla i minnet att denna process, likt alla processer, är föränderlig och sträcker sig över en lång tid. De frågor som vi har ställts inför nu, och som vi kommer ställas för i framtiden inte kommer vara desamma. Som svar på den fråga som rubriken initierar kan vi inte med säkerhet säga att de utrivningar vi ser inom omprövningen så här långt är representativa för hur det kommer vara i kommande prövningsgrupper. Genomförandet av den nationella planen har precis påbörjats och det finns goda möjligheter för alla parter att lära av varandra under tidens gång. Till syvende och sist är det kraftverksägarna själva som väljer den väg de vill ta inom ramen för omprövningen. Fonden är medveten om att de svårigheter som följer av den nationella planen kan vara både många och komplexa samt att behovet av stöd från Fonden (inte bara ekonomiskt) varierar. Vi vill därför påminna om att Fonden finns för att stötta dig som verksamhetsutövare oavsett vilken väg du väljer, och att vi som ekonomisk finansiär inte lägger någon värdering i kraftverksägarnas vägval. Åsa Lindbom, Projektledare Vattenkraftens Miljöfond Sverige AB SVENSK VATTENKRAFT #2 2022 19