Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren Sju goda skäl till rast
Byggnadsarbetaren Verktygslådan
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Fiaskobygget
Byggnadsarbetaren Då blir kranisen helt galen
Byggnadsarbetaren Årets byggmiss 2020
Byggnadsarbetaren Sökes: Ventmontörer
Byggnadsarbetaren Besserwissern
Byggnadsarbetaren Berättat av...
Byggnadsarbetaren Byggkollen
Byggnadsarbetaren Historien bakom BPA
Ett fackligt storföretag. Själva tanken är främma
nde i dag. Men faktum är att BPA under en tid var Sveriges näst största byggbolag. Efter första verksamhetsåret, 1969, hade BPA 14 000 anställda och omsatte 1,5 miljarder. Bara Skånska Cementgjuteriet (i dag Skanska) var större. TEXT: Kristian Borg FOTO: Jonas Ferenius/Stockholmskällan F D Bygge av flerbostadshus i Tensta i Stockholm 1969. öregångaren till BPA Byggproduktion AB växte fram i början av 1900-talet. Inspirationen till en facklig byggverksamhet kom delvis från Storbritannien och idéerna om gillessocialism. Att utveckla egna företag blev ett sätt för den unga arbetarrörelsen att ta kontroll över produktionen och införa ett slags socialism i praktiken. Ett spekulationsfritt byggande, utan mellanhänder och vinster åt aktieägare, skulle skapa arbete och inkomst åt medlemmarna. I mitten av 1900-talet började byggfacken i Stockholm och Göteborg göra jobb i egen regi, bland annat nödbostäder åt kommunen. LO tog till sig den konkreta inriktningen och skickade en delegation till Storbritannien 1921 för att studera byggnadsgillena där. Snart beslutade LO att verka i samma anda. Det första företaget av gillestyp hette Fackföreningarnas Byggnadsproduktion i Stockholm och grundades av de lokala byggfacken 1922. et fanns sedan tidigare liknande tankar i den kooperativa rörelsen. Företag som Konsum och Folksam blev ett led i arbetarrörelsens strävan mot en demokratiserad ekonomi genom medlemsinflytande och lägre priser. Samhället skulle förändras, inte genom revolution och socialisering av privat ägande, utan med eget företagande. Byggnadsarbetarnas egen företagsverksamhet började med ”två tomma händer”, som det brukar heta. Det första uppdraget var en Konsumbutik utanför Stockholm. Snart skulle fler gillen starta i landet och bidra till utvecklingen, inte minst bostadsbyggandet. 1940 blev byggfacken också beställare när Svenska Riksbyggen grundades som svar på krigsårens arbetslöshet och minskade byggande. Byggfacken ansåg att de privata byggbolagen inte tog ansvar, trots utbredd bostadsbrist och trångboddhet. Med Riksbyggen ville man också påverka samhällsplaneringen. 1967 slogs de tolv lokala fackliga produktionsföretagen, byggnadsgillena, ihop till en landsomfattande storkoncern. BPA, Byggnads Produktion AB, blev resultatet. Riksbyggen var en annan del av koncernen. Det handlade om att skapa fördelar av konkurrens- och effektivitetsskäl. E vert Helghe är 85 år och tidigare ombudsman och förhandlare på Byggnads. 1975–1989 höll han i löneförhandlingarna med BPA i Sundsvallsregionen. Vi besöker honom i köket i Mora där han minns tillbaka medan hans fru Yvonne dukar upp älggryta med potatis. – Allt fungerade fruktansvärt bra på den tiden, säger Evert Helghe. Det var ordning på arbetsplatserna. Nu läser jag om alla som utnyttjas. Jag förstår inte varför det inte kan fungera på samma sätt i dag. Ett svar är förstås att BYGGNADSARBETAREN #4, 2020 41
Byggnadsarbetaren Tävling
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
Byggnadsarbetaren Korsord
Byggnadsarbetaren Medlemssidor