Tidningen Energi 1
Tema Kärnkraft Skulle man stänga av kärnkraften i
närtid skulle det påverka stabiliteten mycket. Mattias Johansson, enhetschef på Energimyndigheten serietillverkning och internationell licensiering med samarbete mellan kärnkraftsländer för att klara detta. I Sverige handlar det också om juridiska begränsningar: var man får bygga kärnkraft och hur många reaktorer det får vara. – Men att ändra platsregeln i miljöbalken är ju inte så svårt. En större utmaning är att få till föreskrifter för att bygga ny kärnkraft. Det saknas både för SMR och konventionella verk. Och min bedömning är att det tar ett par år att få fram sådana föreskrifter. Hur ser du på kärnkraftens roll i framtiden? – Den kommer att ha en viktig roll i många år och jag tror att det kan komma att byggas ny kärnkraft om det blir lönsamt. Men vi behöver politiskt och folkligt stöd. Det är olyckligt att synen på kärnkraft är så polariserad, säger Torbjörn Wahlborg. K onkurrenten OKG, som ägs av Uniper och Fortum, driver landets största reaktor, O3 i Oskarshamn (1 450 MW). Det var på denna plats som den svenska kärnkraftseran inleddes 1972, med starten av O1. Fjolåret blev ett rekordår då O3 producerade 11 TWh. – Vi har drifttillstånd till 2045 och har börjat titta på vad som krävs för en livstidsförlängning. Men det dröjer nog till 2030 innan vi beslutar oss, säger Johan Lundberg, vd på OKG. Förutsättningarna är goda med högt elbehov och borttagen effektskatt. – Men det politiska klimatet är ju inte så inbjudande för kärnkraftsinvesteringar. Ändå är det en fossilfri baskraft och en produkt som elnätet behöver. Kärnkraften kompletterar den växande vindkraften. För att investera i ny kärnkraft handlar det inte så mycket om marknadsmekanismer för OKG: – Viktigast för oss är att det finns en långsiktighet och tydlighet i politiken, så att det inte blir nya premisser inför varje mandatperiod. Vi behöver snabbare tillståndsprocesser och långsiktighet för alla kraftslag, konstaterar Johan Lundberg. OKG är också med i utvecklingen av den nya svenska minireaktorn från Blykalla, en blykyld anläggning på 55 MW. Efter Energimyndighetens stöd är det nu klart att en pilotanläggning på 2,5 MW ska byggas i Oskarshamn och stå klar 2024. – Vi är med och undersöker möjligheterna med dessa anläggningar, nån måste ju ta lead för denna teknik. Vi får se om konceptet fungerar och om det kan bli lönsamt. Även när det gäller lagring och flexibilitet ser OKG nya affärsmöjligheter. Sedan tidigare har företaget en elektrolysör för att producera vätgas för kylning av reaktorn. 20 NR 2 2022 TIDNINGEN ENERGI – Vi var på gång att stänga den för några år sedan, men nu sitter vi på lite vätgas också, och det kan vi bygga på ytterligare i takt med ökad efterfrågan. Vi skulle också kunna ha en stor batteripark här, säger Johan Lundberg. Med tanke på det ökande elbehovet – kommer ni att satsa på ny storskalig kärnkraft? – I dagsläget finns det ingen plan för detta, men med rätt investeringsförutsättningar skulle jag inte utesluta det. Särskilt om vi kan få betalt för systemtjänster, som vi levererar gratis idag, säger Johan Lundberg. Vi kommer åtminstone att köra dem en bit in på 2040-talet och sedan kan de eventuellt förlängas upp till 20 år till. Torbjörn Wahlborg, chef elproduktion Vattenfall. V Viktigast för oss är att det finns en långsiktighet och tydlighet i politiken. Johan Lundberg, vd på OKG. ad säger då de ansvariga myndigheterna om kärnkraftens framtid? Att uttala sig om värdet av specifika kraftslag ligger inte i myndigheternas roll. Dock kan man konstatera att Energimyndigheten hade med livstidsförlängd kärnkraft i samtliga sina fyra långtidsscenarier (från 2021). I dessa scenarier räknar man med ett stadigt ökande elpris. – Det är svårbedömt men enligt våra analyser är det högst sannolikt att kärnkraften livstidsförlängs om det är tekniskt möjligt eftersom det är lönsamt. Samtidigt är det svårt att bedöma – det kan komma nya tekniker som ändrar kalkylen, säger Martin Johansson, enhetschef och ansvarig för scenariearbetet på Energimyndigheten. I ett av scenarierna blir det till och med lönsamt att bygga ny kärnkraft, vilket är första gången i dessa analyser. – Vi har satt en viss produktionskostnad och i denna strikta ekonomiska modell kommer ny kärnkraft med. Men det ska ju finnas finansiärer också. Hur ser den optimala energimixen ut? – Vi har en avreglerad energimarknad så det är inte vår roll att hitta en optimal mix. Det ska finnas prissignaler och marknadsmekanismer som styr investeringarna rätt. Men man ska inte låsa fast sig på produktionssidan – elanvändningen kan göras mer flexibel med vätgaslager, datahallar och elbilar. Klarar vi oss utan kärnkraft? – Skulle man stänga av kärnkraften i närtid skulle det påverka stabiliteten mycket. Näten är anpassade för de flöden vi har och behöver svängmassa och spänning etc. På längre sikt går det att anpassa systemet för stabilitet på andra sätt, till exempel genom mer flexibilitet, säger Martin Johansson. Ä ven inom forskarvärlden finns det en viss polarisering kring kärnkraften. Det finns de som menar att kostnaderna blir alldeles för höga och att riskerna är för stora. Sedan