Tidningen Energi 1
– Vi kommer ha en bred palett i vår forskning, sä
ger Ane Håkansson, professor i kärnfysik på Uppsala universitet. ”SMR kan få samma prisutveckling som vindkraft” Sedan Ane Håkansson var med och startade kärnkraftsforskningen vid Uppsala universitet 1989 har det varit en del motvind mellan varven. Men i december 2021 skedde ett genombrott då universitetet tillsammans med akademiska och industriella samarbetspartner* fick 25 miljoner kronor från Energimyndigheten för att starta ett kompetenscentrum inom ny kärnkraftsteknik med fokus på små modulära reaktorer (SMR). – Det är lite unikt att Energimyndigheten stöttar. En viktig tanke med det här centrumet är att vi forskare tillsammans med industrin ska ta fram beslutsunderlag och lösningar. Industrin bidrar även med finansiering, kompetens och labb, säger Ane Håkansson, som idag är professor i tillämpad kärnfysik. Intresset för SMR (reaktorer med max 300 MW effekt) har ökat kraftigt under senare år, och det finns många initiativ runt om i världen. Men det finns också betydande utmaningar. – Vi kommer ha en bred palett i vår forskning. Det handlar bland annat om materialfrågor, bränsleteknik och kärnämneskontroll, säger Ane Håkansson. Kompetenscentret ska fokusera på anläggningar med lättvattenteknik, som rent tekniskt liknar de kärnkraftverk som är i drift idag i Sverige – fast med passiv kylning, som gör att reaktorn kan kyla sig själv vid en eventuell incident. Ett exempel på denna typ av reaktor är Hitachis BWRX-300, vilket är den anläggning som företaget Kärnfull Next ska satsa på (se artikel sid 24). Men det finns andra koncept med liknande teknik. – De här reaktorerna är nära kommersialiseringsstadiet och när det gäller tekniken finns det inte så stora utmaningar. Vi vet hur vatten fungerar. Det är det icke-tekniska som är mer utmanande. Vi måste se över lagstiftning, licensieringsprocesser och andra hinder. Det finns således gott om uppgifter för kompetenscentret. Och här kommer allt från miljöjurister till tekniska fysiker samsas om platserna. I en första omgång kommer 14 personer anställas och troligen kommer det utökas ytterligare. Tack vare kompetenscentret börjar Ane Håkansson se ett ljus i tunneln efter tre decenniers forskning. Han är övertygad om att den nya kärnkraftstekniken kommer att få en viktig roll i Sverige om de politiska förutsättningarna kommer på plats: – Jag tror att SMR-tekniken kan få samma prisutveckling som vindkraft. Det handlar om att få upp volymer och få fram licensierade enheter på typbasis. JOHAN WICKSTRÖM * I kompetenscentret ingår följande partner: Uppsala universitet, KTH, Chalmers, Uniper, Vattenfall, Fortum, Westinghouse och Studsvik Nuclear. Budgeten är 81 miljoner kronor för de första fem åren. TIDNINGEN ENERGI NR 2 2022 23 FOTO: STAFFAN CLAESSON