Tidningen Energi 1
Tema Kärnkraft DEN SOCIALDEMOKRATISKA KÄRNKRAFTEN
S DUBBLA LIV För många partier är kärnkraft en ja- eller nej-fråga. Men Socialdemokraterna har länge levt med en dubbel energipolitisk identitet, där balansen mellan förnybart och fossilfritt är hårfin. TEXT: MORTEN VALESTRAND ILLUSTRATION: ERIK NYLUND ”D en som tror att kärnkraften kan försvinna utan att det får konsekvenser för utsläppen av koldioxid, eller att vi får elbrist, är enligt vårt sätt att se det lite blåögd”, sa Stefan Löfven till SVT 2011. Som Metalls ordförande kunde han lyfta fram kärnkraften utan omskrivningar. För facket var kärnkraft synonymt med industri och välfärd och Löfven ansåg därför att politiken borde kunna hitta en balans mellan förnuft och känsla. Det var ”hög tid att släppa gamla tiders reflexmässiga kärnkraftsmotstånd”, tyckte Löfven senare som nybliven partiordförande. Gränsen mellan motståndare och förespråkare för kärnkraft delar inte bara riksdagen utan också det socialdemokratiska partiet i ganska lika stora delar Tydligast har motståndet mot kärnkraft manifesterat sig på partikongresserna vars kongressbeslut sedan folkomröstningens Linje 2 envist har hållit fast vid att den ska avvecklas. Den eviga frågan är bara när. Tanken på ny kärnkraft har därför hos Socialdemokraterna inneburit ett reflexmässigt nejtack. Men nu har nya tekniker, säkrare teknologi och en växande marknad i en ny omvärld börjat rucka på balansen i partikulisserna. På den senaste kongressen hösten 2021 formulerades nej:et om till ett nytt ”kanske”, ungefär som Linje 2 i folkomröstningen om kärnkraft. Då, 1980, skulle kärnkraften ”avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd”. Enligt de nya riktlinjerna från i höstas vill partiet ”se till att rätt förutsättningar finns på plats för att möjliggöra en successiv utfasning av kärnkraften”. Formuleringen är ett får i vargkläder: den ser mer dramatisk ut än den egentligen är och är inte specifikt kopplad till vare sig sysselsättnings eller förnybarhetskrav. Dagens riktlinjer är med andra ord öppnare än den gamla formuleringen från 2017 vars mål var att göra 26 NR 2 2022 TIDNINGEN ENERGI – Dagens unga politiker är mer av typen ”kärnkraftsagnostiker” – funkar det så kör. Daniel Färm. elsystemet ”100 procent förnybart till 2040”, vilket med automatik exkluderar kärnkraft. Socialdemokraternas uppdaterade portalparagraf om elförsörjning är därför ett nytt multiverktyg för både ja och nejsägare. Resten är klassisk folkrörelsestrategi med rum för att tycka olika saker samtidigt. I den andan är också socialdemokratisk kärnkraftspolitik pragmatisk och inkluderande, menar Daniel Färm, politisk redaktör på den socialdemokratiska tidningen Aktuellt i Politiken. För de egna kärnkraftsmotståndarna är det viktiga att hålla dogmatismen stången – och inte att förglömma ”borgarna”. – Det är inte bara Miljöpartiet som har fastnat. Vi måste vara tydliga mot de borgerliga partiernas energipolitik, framför allt M och Kd som har gjort kärnkraften till ett universalsvar på allt från klimatets till elsystemets utmaningar, säger Daniel Färm. ”Lika bergsäkert som miljöpartister hävdar att ny kärnkraftsteknologi aldrig kommer att kunna byggas i Sverige, lika bergsäkert låter det som att högerpartierna har en reaktor i bakfickan som kan sättas upp som vore det ett pop uptält,” har Daniel Färm tidigare uttryckt i sina spalter. – Den politiska energidebatten har blivit allt mer polariserad mellan vindkraft och kärnkraft, men att låsa fast sig vid endast en produktionsform gynnar ingen, säger Daniel Färm som vill se en mer diversifierad energimix som sprider riskerna. Och i denna mix ingår den nya generationen kärnkraft med småskaliga reaktorer (SMR), som kommit in i en ny fas genom stöd från Energimyndigheten Men allt sedan energiöverenskommelsen från 2016 finns en inbyggd motsägelse i politiken. Energiminister Baylan såg till att alla parter fick med sig något i uppgörelsen, där S, Mp och oppositionspartierna M, C och KD ingick. Målet var enbart förnybar energi till 2040 – men kärnkraften skulle ändå inte avvecklas, utan dess framtid hängde på marknaden. 2019 lämnades uppgörelsen av M och Kd som hade