Tidningen Energi 1
GÄSTKRÖNIKA Varför vill vår kommun ta hand om vär
ldens farligaste avfall? S edan början av 1970talet har vi i Östhammars kommun lärt oss vad kärnteknisk verksamhet innebär i lokalsamhället. När Forsmark valdes som ”site” av Vattenfall för att bygga tre nya kärnkraftsreaktorer föregicks det av många och långa diskussioner i kommunen. Det var precis i början av den heta debatten om kärnkraft innan folkomröstningen 1980. Många invånare i kommunen fick jobb under byggtiden och utbildade sig sedan till operatörer i en av världens modernaste anläggningar. Detta bidrog starkt till att kunskapen och förståelsen för denna, i mångas ögon, kontroversiella verksamhet blev stark. Redan 1983 beslutade kommunen också att säga ja till byggandet av världens första slutförvar av låg och medelaktivt kärnavfall. Allt detta föregick sålunda den kommunala granskningen av den process som Svensk Kärnbränslehantering (SKB) startade 1995 för att hitta en plats för ett slutförvar av högaktivt kärnavfall. 2011 ansökte SKB om tillstånd att bygga ett slutförvar i Forsmark, men först 2022 fattade regeringen sitt beslut att tillåta att lagret byggs. Beslutet föregicks av ett stort antal remisser, granskningar, och inte minst de viktiga FUDredovisningar (forskning, utveckling och demonstration) som industrin gjort till regeringen i enlighet med kärntekniklagen. Regeringen har också förbättrat redovisningen kring kopparkorrosionen samt ändrat i kärntekniklagen gällande sistahandsansvaret för lagret efter förslutning (på förslag av Östhammars kommun). Tyvärr har regeringar, oavsett partifärg, haft en dålig ”För kommunens del innebär denna statliga investering på runt 20 miljarder kronor en nystart.” respekt för lokalsamhällets utmaningar inför detta stora beslut. Vi har genomfört en mycket omfattande dia log i lokalsamhället inför vårt beslut. Det är självklart ett orimligt stort och svåröverskådligt ställningstagande för en ”liten” kommun. Trots detta har vi byggt upp en omfattande lekmannakompetens i sakfrågorna. Störst hjälp har vi haft av Strålsäkerhetsmyndigheten i olika sammanhang. Deras expertgranskningar har väglett oss på ett mycket bra sätt. Vi har genomfört ett otal överläggningar i frågan. Industrin har också arbetat transparent – självklart med en egen agenda – vilket gjort arbetet lättare. Kommunen har sedan lång tid en urstark arbetsmarknad, vilket gjort att vi inte gått med ”tiggarstaven” gentemot övriga intressenter. Arbetet har också varit lärorikt och har givit anledning till reflektioner i såväl naturvetenskapliga som etiska frågor. Avfallet blir inte ”ofarligt” förrän om 100 000 år som bekant. I januari 2022 tog så regeringen äntligen beslutet att ge tillstånd till att bygga slutförvaret. För oss i Östhammars kommun innebär Vår kommun har enligt Kärntekniklagen rätt att lägga ett veto mot ansökan. För att kunna fatta detta stora och svåra beslut har kommunen på medborgarnas uppdrag följt och granskat alla olika typer av handlingar som hör till ansökan – som är Sveriges hittills största miljöärende. I oktober 2020 fattade kommunen beslutet att säga ja till slutförvaret efter två och en halv timmes debatt. 38 fullmäktigeledamöter röstade ja, medan sju röstade nej. Tre avstod från att rösta. detta en lättnad efter en lång och osäker väntetid. För kommunens del innebär denna statliga investering på runt 20 miljarder kronor en nystart. Att bygga slutförvaret skapar arbetstillfällen för cirka 1 000 personer under kommande 20 år, därefter blir det 250 jobb i den löpande driften. Det här medför att vi kommer att behöva satsa på att bygga nya bostäder och göra omfattande investeringar i VAsystem. Men det är en spännande utveckling som vi nu har framför oss. Jacob Spangenberg (C) Ordförande i Östhammars kommunstyrelse TIDNINGEN ENERGI NR 2 2022 29