Tidningen Energi 1
HÄNDELÖVERKEN Händelöverken har fem pannor och tv
å turbiner och producerar följande: Värme: 900 GW Ånga: 500 GW El: 250 GW Fjärrkyla: 7 GW 95 peocent av fasigheterna i Norrköpings innerstad är kopplade till fjärrvärme. B 32 ara några kilometer norr om Norrköping, på Händelö intill Bråviken, ligger Eons kraftvärmeverk Händelöverken. Närmaste grannar är ett naturreservat med vackra ekbackar och Agro etanol, som är Lantmännens anläggning för bland annat etanoltillverkning. Samarbetet mellan Eon och Agroetanol har pågått sedan 2000 och kallas numera Händelö EcoIndustrial Park (HEIP). Den industriella symbiosen, där flera aktörer drar nytta av varandra, är enligt aktörerna på Händelö ett föredöme och borde uppmärksammas mer. Och kanske ökar intresset. – Ni är dagens andra externa besök. Vi har i snitt ett besök varannan vecka så det är ganska många som är intresserade, säger Jonas Lind, produktionschef för Eon Händelöverken. Det finns visserligen flera exempel på industriell symbios, både i Sverige och i andra länder. Men det är ovanligt med kartläggningar av deras förutsättningar, hur de etableras och fungerar. Forskning ska nu ändra på det genom att Linköpings universitet, med hjälp av bland andra Norrköpings kommun och Cleantech Östergötland – ett nätverk för gröna näringar – gör en kartläggning av verksamheten. NR 2 2022 TIDNINGEN ENERGI HEIP Samarbetet HEIP består av Eon, Norrköpings kommun, Nodra, Norrköpings Hamn och Linköpings universitet. – Det är lätt att bli hemmablind men det som produceras här har i global jämförelse väldigt hög klimatprestanda. Det är viktigt att vi når ut med att det finns ett sådant bra och klimateffektivt bioenergissystem, säger Ian Hamilton, som är senior rådgivare på Cleantech Östergötland. Den industriella symbiosen fungerar enligt följande: Vi har världsledande klimatprestanda på våra produkter. Ian Hamilton, senior rådgivare Cleantech Östergötland. restprodukter och avfall driver Eons kraftvärmeverk som producerar fjärrvärme för Norrköping med omnejd men även el i ångturbiner. När ångan passerat turbinerna leds en del av den under högt tryck vidare till Agroetanols bioraffinaderi genom ett 700 meter långt stålrör. I bioraffinaderiet utnyttjas ångans värme för att omvandla spannmålsstärkelse till etanol, som framför allt används för inblandning i bensin och diesel för lägre koldioxidutsläpp. Ångan används dessutom i flera andra processer och står för 85 procent av bioraffinaderiets hela energibehov. Den skickas sedan i kondenserad form tillbaka till kraftvärmeverket. Vattnet håller då fortfarande en viss värme och förs ut på fjärrvärmenätet. Vid etanoltillverkningen produceras också protein som blir djurfoder och koldioxid som bland annat används inom livsmedelsindustrin. En tredje produkt ska lanseras under första kvartalet 2023, enligt Agroetanols affärschef Martin Engström. Det handlar om att separera ut mer vegetabiliskt protein från raffi