Tidningen Energi 1
”En drömkund för ett kraftvärmeverk” Agroetanol g
ör ett av världens mest energieffektiva spannmåls etanol med förnybar energi som bas, enligt Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet. Samverkan i Händelö Eco-Industrial Park ger stora effektivitetsvinster, menar Mats Eklund, forskare vid Linköpings universitet, som utvärderat den industriella symbiosen. Enlig Mats Eklund finns många poänger med den industriella symbiosen. Ett exempel är att Agroetanol nu kan utvinna mer protein från spannmål, vilket ger verksamheten ytterligare ett ben att stå på och bidrar till affärsutveckling. Restprodukten koldioxid, som fångas in och blir en produkt för bland annat livsmedelsindustrin, är ett annat exempel. Att Agroetanol dessutom är åretruntkund är idealiskt för en Med utsikt över sin arbetsplats. Martin Engström, affärschef, överblickar Agroetanol från taket till en av Eons pannor. Affärsidén i allt det här är att ett plus ett blir mer än två. Helst tre. kraftvärmeproducent som sommartid har svårt att sälja den värme som elproduktionen ändå genererar. – Det är en drömkund som ger ännu bättre avkastning på investeringarna i energisystemet än vad som annars hade varit fallet. naderiprocessen. Detta ska ske i en ny produktionsanläggning som byggts för 800 miljoner kronor. – Genom att separera och koncentrera veteproteiner tar vi fram en produkt som är bra för livsmedelsindustrin. Veteproteinerna kan användas till flera olika saker. Till exempel för att ge vegetabilier som ska likna kött en bra textur. Men också för ett bra proteininnehåll eller för att baka ett luftigare bröd, säger Martin Engström. F örutom spannmål används numera även livsmedelsrester som råvara till etanol. Bland annat utgånget bröd och annat som annars skulle kastas. Sammanlagt använder Agroetanol 70 000 ton sådana produkter i sin tillverkning. Livsmedelsrester är ett exempel på vad som utgör den ekonomiska basen i den industriella symbiosen. Andra exempel är restprodukter från skogsbruk, trä avfall och hushållsavfall från staden. Helt enkelt sådant som det finns liten eller ingen efterfrågan på. Detta omvandlas till varor med stor efterfrågan, till exempel drivmedel, värme, djurfoder och el. För att en industriell symbios ska fungera och utvecklas krävs samarbete. Martin Engström betonar samarbetet med Norrköpings kommun, som bland annat står för en stor del av bränslet till kraftvärmeverket i form av insamlat avfall från invånarna. En viktig komponent i det fortsatta arbetet med den industriella symbiosen är att samarbetet odlas och hålls igång. Det har inte betonats tillräckligt tidigare, menar Mats Eklund. – Samverkan och utveckling händer inte av sig självt, så det är viktigt att aktörerna fortsätter att träffas. Det finns studier som visar att affärsutveckling och innovation gynnas av samarbete, jämfört med att var och en arbetar för sig. Mats Eklund anser att den industriella symbiosen under senare år fått mer välförtjänt uppmärksamhet än tidigare. Framtiden ser ljus ut, menar han, bland annat tack vare det långa avtal som skrivits om ångleverans mellan Eon och Agroetanol. – Det sträcker sig in på 2040talet, vilket är närmast unikt lång tid och skapar väldigt goda förutsättningar. På frågan om det är rimligt att producera drivmedel från en råvara som lika gärna kunde bli mat, svarar Mats Eklund: – Nu blir det ju långt ifrån bara drivmedel av spannmålen. Dessutom är det i dag en beredskapsfråga att hålla jordbruksmark i produktion. Skulle vi behöva spannmålen som livsmedel så går det lätt att ställa om. Det går ju inte om marken är igenlagd. JOHAN GRANATH Daligen kommer stora avfallsströmmar in till Händelöverket och omvandlas till energi. TIDNINGEN ENERGI NR 2 2022 33