Tidningen Energi 1
ETT CIRKULÄRT SYSTEM Lantbruk Skogen Norrköping T
räavfall Restvärme Avfall El/fjärrvärme EON Ånga/el Agroetanol Etanol Transportsektorn Spannmål Foder Koldioxid Livsmedelsrester Av hushållsavfall och restprodukter från skogen producerar Eon fjärrvärme, el och ånga. Värmeinnehållet i ångan används för att omvandla spannmålsstärkelse och livsmedelsrester till etanol i Agroetanols närbelägna bioraffinaderi. I samband med etanoltillverkningen produceras också djurfoder för lantbruket och koldioxid för olika användning inom livsmedelsindustrin. Efter avslutad industriprocess håller ångan fortfarande en viss värme som skickas ut på fjärrvärmenätet. Livsmedelsindustrin Kommunen har också spelat en viktig roll i mark, plan, vatten, och hamnfrågor, menar han. – Tillgången till färskvatten och hanteringen av avlopp är kritiska faktorer för oss. Vi är också beroende av mycket plats för framtida utveckling av vår anläggning. Där har kommunen styckat av mark och svarat väldigt bra på våra önskemål. Samarbetet med hamnen, som är kommunens, är en annan viktig fråga. H 34 amnen har stor betydelse för samtliga aktörer på Händelö. Till exempel kommer stora delar av Agroetanols råvaror in via hamnen och produkter som etanol och koldioxid går ut samma väg. Enligt Eons Jonas Lind kan hamnen få ännu större betydelse, eftersom mer gods förväntas gå med båt i framtiden. Han ser dessutom att hamnen kan bli en ännu mer integrerad del av produktionen på Händelö när sjöfarten blir mer elektrifierad. – Utvecklingen går ju mot en högre grad av elektrifiering av både fartyg och hamnar. Något som saknas i den industriella symbiosen är biogas. Det finns dock en anläggning, ägd av Svensk biogas, som tidigare tagit tillvara restprodukter från Agroetanol, men i dagsläget produceras ingen gas. NR 2 2022 TIDNINGEN ENERGI 16% Så mycket högre koldioxidutsläpp hade det varit om aktörerna på Händelö hade varit verksamma var och en för sig. – Vi hoppas på en återstart men det måste fungera kommersiellt, säger Jonas Lind. På sikt kan det finnas ytterligare resursflöden som skulle kunna bli en del av den industriella symbiosen. Spillvärme från andra industrier kan vara ett exempel enligt Jonas Lind. Även Ian Hamilton ser sådana möjligheter. – Det är en resurs som till exempel lantbruket skulle kunna använda för växthusodling. Det är ett effektivt sätt att öka den inhemska matproduktionen men kräver nytänkande från både industri och lantbruk. Odlingsytorna kommer inte att finnas där vi är vana att se dem. Martin Engström ser också stora möjligheter med nya produkter som kan öka klimatnyttan med den industriella symbiosen. Plast från etanol, så kallad bioplast, är en tänkbar produkt. – Vi kan visa på möjligheterna men det behöver inte vara Agroetanol som tillverkar bioplasten. Det handlar om att ersätta sämre produkter med bättre, vilket är precis vad vi gör inom energisymbiosen. Vi har redan kommit väldigt långt och har världsledande klimatprestanda på våra produkter. Jonas Lind sammanfattar: – Den grundläggande affärsidén i allt det här är att ett plus ett blir mer än två. Helst tre.