Tidningen Energi 1
Välkommen Klarar sig Sverige utan kärnkraft? När
jag växte upp var det gott om kärnkraftsdiskussioner runt middagsbordet. Året var 1980 och det vankades folkomröstning i frågan, bara åtta år efter att den första större kommersiella reaktorn, O1, tagits i drift i Oskarshamn. Efter haveriet i Harrisburg året innan hade synen på kärnkraft ändrats drastiskt. I folkomröstningen var ju också alla tre linjer i princip för avveckling – det var bara en fråga om när det skulle ske. I min brors rum hängde en stor gul plansch: ”Atomkraft? Nej tack”. Min pappa jobbade på StalLaval i Finspång, som bland annat hade levererat turbinerna till några av de första svenska reaktorerna. Liksom alla ingenjörer på orten var han en stark förespråkare, pekade på det rationella i kärnkraften och hur riskfri den trots allt var. Själv var jag 16 år och relativt neutral i frågan – tänkte nog på annat när diskussionerna hettade till mellan pappa och min bror. Det blev linje 2 som vann, en slags medellinje där man skulle avveckla ”i den takt som är möjlig”. I samtliga alternativ ingick dock ett förbud att bygga nytt – en lag som upphävdes först 2010. Sedan dess är det okej att bygga ny kärnkraft på de befintliga platserna för kärnkraft, men inte fler än tio reaktorer. Och 2016 kom så energiöverenskommelsen som stadgar att vi ska ha ett förnybart system till 2040 – samtidigt som kärnkraften ändå kan vara kvar. Ja, det har varit många turer – och dubbla signaler – kring kärnkraften. Och i den politiska retoriken är kärnkraft ofta ett huvudämne, trots att politikerna nog ”Jag tänkte på annat när diskussionerna hettade till mellan pappa och min bror.” står närmare varandra än man vill påskina. Så därför tyckte vi att det var dags att ta ett större grepp om frågan. Idag finns det sex säkerhetsuppdaterade reaktorer kvar som kommer snurra minst till 2040–45. Men vad händer sen? Klarar sig Sverige utan kärnkraften? Och kommer ny kärnkraft kunna hävda sig ekonomiskt i konkurrensen med förnybart? Det är några av frågorna vi reder ut i vårt tema. En hel del av detta nummer ägnas också åt vårens stora begivenhet på elnätsfronten: EBR Metod och maskindagar som går av stapeln den 17–20 maj i Eskilstuna. Då kommer drygt tusen medarbetare från landets elnätsföretag för att kolla på och testa de allra hetaste produkterna på marknaden. Trevlig läsning! Johan Wickström Chefredaktör I Karl Ove Knausgårds nya bok ”Vargarna från evighetens skog” ligger Tjernobylolyckan 1986 som en fond i den första delen. Del två utspelar sig i Ryssland i nutid. Och sen vävs de existentiella trådarna samman. Mäktigt. Tidningen Energi ges ut av Energi företagen Sverige. Adress: Tidningen Energi, 101 53 Stockholm Ansvarig utgivare: Anna Lejestrand 08-677 26 91, anna.lejestrand@energiforetagen.se Tidningsproduktion: Springtime-Intellecta Miljömärkning: Svanen 3041 0091 ISSN: 0013-9939 Tryck: Trydells Tryckeri Upplaga: 12 500 ex. Årgång: 4 För signerade artiklar svarar författaren. För vinjetten Till sist svarar Energi företagen Sverige. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras och publiceras elektroniskt. Tidningen Energi är medlem i Sveriges Tidskrifter. REDAKTION Chefredaktör Johan Wickström 0708–950 137, johan.wickstrom@energi.se Skribenter: Linus Olin, Ann-Sofie Borglund, Marie Kofod-Hansen, Carl Johan Liljegren Formgivare: Tobias Rydén, Capri Norrman Omslagsfoto: Erik Cronberg Följ oss på energi.se om du vill veta det senaste inom energibranschen. ANNONSERING Jonas Holmqvist 0700-62 31 55, kontakt@rabaldermedia.se PRENUMERATION Pressdata 08-799 62 41, energi@ pressdata.se. Pressdata, Box 610, 832 23 Frösön. Pris 500 kr för 5 nr/år, 955 kr utomlands, inkl. moms. TIDNINGEN ENERGI NR 2 2022 5