Svensk Vattenkraft 1
hur mycket tröghetsmoment som måste finnas i aggr
egatet, för att undvika vakuum som kan få en trätub att rasa samman. Vi offererade därför vårt första nya Kaplanaggregat med ett extra svänghjul på generatoraxeln. Då måste man också lösa problemet med momentbegränsning i händelse av bomfasning. Annars kan svänghjulet vrida av axeln. Den slirning mellan svänghjul och axel, som kan uppstå måste också hanteras utan att kopplingen skär fast och blir obrukbar. Denna teknik använder vi sedan länge på Francisturbinaggregat, för större fallhöjd, där flödesförändringen vid lastfrånslag är den motsatta. Detta var, mig veterligen, den enda byggplatsen i landet med fri glass i baracken. SIA-Glass ingår nämligen i Berte Qvarngruppen tillsammans med Berte Gård. Berte Qvarns nya kraftverk, med faunapassage, nytt intag, gallerrensare, tub, kraftstationsbyggnad och nytt maskineri, är en mönsteranläggning för svensk småskalig vattenkraft. Christer Abrahamsson, vattenkraftingenjör, styrelseledamot SVAF (text och foto) Maskinrummet med generator och hydrauliskt turbinpådrag. kaplanturbinen finns i en betongspiral under betonggolvet. Vem försöker lura vem? 26 september säger den liberala klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari i riksdagen att ”regeringen är mån om den småskaliga vattenkraften … viktigt att det blir ett tillämpbart och rättvist regelverk och att vi förändrar det förhållningssätt som man tidigare haft i omprövningsarbetet.” 30 september säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i ett offentligt möte i Kalmar att ”vi kommer att rädda den småskaliga vattenkraften, annars kan vi avgå”. Men vad de båda ministrarna säger stämmer inte alls med det förslag som regeringen (med stöd av SD) lade fram 22 augusti. Promemorian ”Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning” innebär i verkligheten fortsatt fritt fram för myndigheterna att driva fram utrivningar av dammar och därmed nedläggning av kraftverk. I promemorian finns det visserligen både kritik av hur det fungerat hittills och positiva formuleringar om hur bra det ska bli framöver. Men när man analyserar förslagen till förändringar av regelverket i miljöbalken och de båda vattenförordningarna blir bilden en annan. Trots ett par förbättringar kommer myndigheterna att ostört kunna fortsätta sin utrivningspolitik. Så vem försöker lura vem? Är det regeringstjänstemän som lurat i L att detta är vad EU-rätten kräver? Är det L som hotar att spräcka regeringen om man inte får som man vill? Är det KD, M och SD som inte förstått hur samhällsfarligt förslaget är? Är det de fyra Tidö-partierna som bestämt sig för att köra över den småskaliga vattenkraften (och som inte ser de förödande konsekvenserna för en rad vitala samhällsintressen av vatten)? Thomas Sandberg, styrelseledamot SVAF SVENSK VATTENKRAFT #3 2024 15