Svensk Vattenkraft 1
muner anser ett projekt bra medan andra avstyrker
och med tanke på reglerna om kommunalt veto omöjliggör det projekt som ur ett större perspektiv behövs. John Hassler kom därefter att ta sin utgångspunkt i alla de beslut som under de senaste åren kommit från EU, exempelvis Fit for 55. Unionens linje och budskap är klarlagt och det är att fossila bränslen ska fasas ut i mycket snabb takt under de kommande åren. Detta är något som vi i Sverige inte riktigt förstått eller åtminstone inte agerat kring än. Det kommer självklart att behövas mycket mera energi men med de nya behoven följer även kraftigt ökade behov av effekt och infrastruktur kopplat till laddning av alla fordon som kommer att behöva gå på el. Allt det nu angivna för med sig mycket stora kostnader för kommunerna och därför föreslås, inom ramen för den utredning som gjorts på uppdrag av regeringen (46 förslag för klimatomställningen i ljuset av Fit for 55), att det införs en särskild kommunal vindkraftsskatt som ger kommunerna del av de vinster som vindkraften genererar. När det gäller det kommunala vetot får konstateras att detta kanske inte var en så bra lösning med tanke på det utfall som finns idag där många kommuner använder sitt veto för att säga nej till projekt som behöver genomföras. Niklas Sörensen konstaterade att det finns en trend inom de kommunala energibolagen med minskad produktion. Detta är inte en god utveckling utan det som borde vara fokus är att utveckla de produktionsanläggningar som redan finnas och söka ökad produktion. Den lokala produktionen kommer aldrig att vara lika stor som den som sker på nationell nivå men den lokala produktionen är ändå synnerligen viktig. Detta eftersom den lokala produktionen kan stötta den nationella på olika sätt. Det går således inte att ställa nationell produktion mot lokal produktion, de fyller båda sitt syfte. I dessa frågor så har det privata stora möjligheter att komplettera det kommunala och det borde vara möjligt att framöver finna projekt som gynnar båda parter. Egen kommentar: Ett förhållandevis intressant seminarium även om något revolutionerande inte framkom. Att Mats Green spontant lyfter vattenkraften som viktig framöver förvånar inte men icke desto mindre är det välkommet att han gör det. Det kan utöver detta konstateras att den webenkät som gjordes inför seminariet sätter fingret på hur stora utmaningarna är framöver. De allra flesta kommuner ser ökade behov energi och effekt framöver men samtidigt är det väldigt få som har en plan för hur detta ska underlättas eller bli verklighet. Att som Malmö stad konstatera att man själv behöver agera för att förbättra förutsättningarna är så klart bra men framöver kommer nog många kommuner att stå inför svårlösta problem. Hög tid att rusta mot översvämningar – vem gör vad och hur? översvämningar. Dessa kan ha delvis olika orsaker men en gemensam nämnare är att de förvärras av alla de hårdgjorda ytor som finns i alla landets städer. Hårdgjorda ytor leder till snabb och omfattande avrinning vilket ofta leder till bräddning till dagvattennät vilka inte är dimensionerade för de stora flöden som snabbt uppstår. Det är så många översvämningar uppstår, att städerna saknar förmåga att omhänderta stora flöden. Det går att göra olika typer av åtgärder som alla handlar om att fördröja avrinningen. Bräddning behöver kunna ske kontrollerat i ytnivå för att få bästa möjliga effekt. Behoven är i de allra flesta städer stora och har i flera fall kunnat identifieras men ändå görs idag förhållandevis få åtgärder. Problemen handlar oftast om en kombination av Arrangör: Lunds universitet, LTH. Medverkande: Louise Pierce, Lunds universitet (moderator), Johan Kling, avdelningschef, Havs- och vattenmyndigheten, Linda Pettersson, landskapsarkitekt och kontorschef, Urbio, Kristina Prahl, enhetschef, tillväxtenheten, Eslövs kommun, Johanna Sörensen, forskare, biträdande universitetslektor, teknisk vattenresurslära, LTH, Henrik Wingfors, enhetschef för vattentjänster, forskning och policyutveckling, Svenskt Vatten. Johanna Sörensen inledde med utgångspunkt i den forskning som bedrivs när det gäller översvämningar i urban miljö. För närvarande bedrivs ett projekt i Malmö som tidigare har drabbats av flera komplexa juridiska förutsättningar, brist på pengar samt brist på social acceptans. Det sistnämnda handlar om att det många gånger saknas vilja att som närboende ha lösningar som handlar om att skapa bättre bräddning av vatten nära ens egen fastighet. Efter inledningen vidtog en paneldebatt där övriga närvarande fick komma till tals och först ut var Linda Pettersson som anförde att det är viktigt att se vatten som en resurs och inte primärt som ett problem. För att möjliggöra detta behövs naturbaserade lösningar i landets städer med gröna ytor som även kan användas för att hantera breddning av vatten. Det finns praktiska exempel på detta, exempelvis att SVENSK VATTENKRAFT #3 2024 19