Svensk Vattenkraft 1
en park medvetet anläggs i en svacka för att vid
höga flöden kunna fungera som tillfällig mottagningsplats av vattenmassor. Genom att skapa denna typ av smarta lösningar går det att hantera stora vattenmassor även i landets städer. Henrik Wingfors tog därefter vid och konstaterade att det i många kommuner finns en uppfattning om behov av hantering av höga flöden men orsaken till att inte fler åtgärder och projekt genomförs är brist på av kommunen ägd mark. Många städer har idag stora ytor som ägs av andra aktörer än kommunerna vilket gör att markåtkomst är komplext. Kommunerna kan hantera detta via den kommunala detalj- och översiktsplaneringen men då måste detta ske strategiskt och med god framförhållning. Staten behöver hjälpa landets kommuner i arbetet med frågan och från Svenskt Vatten har man lanserat förslaget med en lag som tar sin utgångspunkt i begreppet vattenresurs. Tanken bakom förslaget handlar om att det behövs ett helhetsgrepp om frågor kopplade till vatten, något som idag saknas då vattenfrågorna är uppdelade i flera delområden. För att få faktisk effekt i arbetet med att förbättra hanteringen av översvämningar behövs lagar och förordningar som ger kommunerna och andra aktörer möjlighet att agera. Kristina Prahl konstaterade att frågan om översvämningar är en stor kommunal utmaning som kommer att kräva omfattande investeringar för att kunna hanteras på ett korrekt sätt. Det är dock nödvändiga investeringar eftersom översvämningar kan medföra mycket omfattande problem och inte ”bara” översvämmade källare och liknande. Som exempel är Eslövs kommun en av landets mest centrala för den svenska jordbruksproduktionen vilket gör att en omfattande översvämning av de jordbruksmarker som finns i Eslöv kan få en nationell negativ påverkan. Översvämningar är därför en klart mycket större fråga än vad många kanske tror. Det är därför viktigt att staten hjälper till med att skapa förutsättningar för samordning kring hanteringen av översvämningsrisker. När man talar om översvämningar är det även viktigt att behandla den motsatta effekten som kan uppstå d.v.s. torka som kan vara ett minst lika stort problem. Både översvämning och torka hanteras bäst genom fördämningar och det är något som framöver behöver hanteras i större omfattning. Johan Kling anförde å sin sida att översvämningar, för att kunna tacklas på ett bättre sätt, behöver vara en större del av vad som ingår i vattenförvaltningen. Det är dock en komplex fråga eftersom översvämningar också har vissa positiva effekter för djur och natur och de är en del av det naturliga skeendet vid ett vattendrag. Att kunna möjliggöra detta samtidigt som samhällets behov möts är utmanande och ställer krav på en organisation i landets avrinningsområden som idag inte finns. Detta skulle behöva adresseras för att göra avvägningar på ett korrekt sätt. Egen kommentar: Att föra diskussioner om översvämningar utan att ens beröra omprövningarna för moderna miljövillkor och normsättningen i de svenska vattendragen får på många sätt anses vara uppseendeväckande. Det är så klart så att frågeställningen som utgjorde grunden för seminariet primärt handlar om hanteringen av stora vattenmassor i städerna men när diskussionen glider in på frågor som handlar om möjligheterna att skapa fördämningar i landets kommuner och ingen lyfter problematiken med MKN och dess konsekvenser blir det på många sätt en klart begränsad diskussion som fördes på seminariet. Den faktiska situationen för många av landets kommuner är i praktiken redan idag men framförallt framöver att i takt med utrivningen av de dammar som berörs av omprövningarna men även andra utrivningar kommer översvämningsproblemen att förvärras. Till detta kommer även andra åtgärder i vattendragen vilket gör att det troligen framöver kommer att finnas klart större problem med översvämningar som landets kommuner har att förhålla sig till. Dock medför dagens regler när det gäller utrivningar inga egentliga möjligheter att förhålla sig till översvämningsproblem, det är inte en del av prövningen vid en utrivning annat än i undantagsfall. Kan bättre miljötillståndsprocesser mjuka upp målkonflikterna? Arrangör: Skogsindustrierna. Medverkande: Peter Wennblad, biträdande chef ledarredaktionen, Svenska Dagbladet (moderator), Camilla Adolfsson, särskild utredare, Miljötillståndsutredningen, Björn Risinger, generaldirektör, Naturvårdsverket, Niklas Skår, jurist, Svenskt Näringsliv, Georg Andrén, landshövding, Erbjuder hjälp med Vattenkraftensmiljöfonds Processplan, genomförandeplan, upphandlingar & bubblan. Varmt välkomna att höra av er!! Telefon 0703-57 22 67 anna@backstrands.nu / www.backstrands.nu 20 SVENSK VATTENKRAFT #3 2024