Svensk Vattenkraft 1
mission sitt arbete. Ordet gick därefter till Ann
a Jähnke och Anna Ingers som gemensamt förklarade att effektkommissionens uppdrag är att ta fram en konkretiserad färdplan för hur Skåne ska kunna erhålla förbättrade förutsättningar när det gäller energi och effekt. Kommissionens arbete handlar vidare om att skapa förslag på lösningar som kan accepteras av alla länets kommuner och minska risken för att exempelvis kommunala veton används. Som verktyg för sitt arbete använder kommissionen sig bl.a. av särskilt framtagna effektprognoser vilket ger en bra bild av läget i länet. Det nu aktuella arbetet tar sig uttryck i att man för närvarande analyserar vilka behov av utbyggnad som föreligger i befintligt elnät. Arbetet i kommissionen kännetecknas idag överlag av ett gott samarbete såväl mellan länets kommuner som över partigränser. Anneli Hulthén kom därefter att berätta om att man från länsstyrelsens sida fattat ett principbeslut om synen på att använda jordbruksmark i länet för produktion av solenergi. En samsyn har skapats i frågan som innebär att jordbruksmark ska få användas för denna from av verksamhet. Man har även från länsstyrelsens del sett över sin organisation för att förbättra effektiviteten i hanteringen. Fokus från länsstyrelsen kommer framöver att ligga på mindre produktionsenheter med solenergi som ofta är äldre anläggningar och möjligheterna för dessa att övergå till större och mera moderna anläggningar. Nästa person som uttalade sig vid seminariet var Per Tryding som anförde att man från Sydsvenska Industri- och handelskammarens sida har gjort prisprognoser utifrån två olika scenarier och därefter analyserat vad dessa scenarier medför i form av jobbtillfällen. De två scenarierna är: 1. Att inget händer d.v.s. att effektkommissionen misslyckas med sitt uppdrag. År 2030 skulle detta medföra ett genomsnittligt pris på el om 77 öre/kWh. 2. Effektkommissionen lyckas med uppdraget och tillser att tillräckligt med energi och effekt tillförs regionen. År 2030 skulle detta medföra ett genomsnittligt pris på el om 38 öre/kWh. När man analyserat de två scenarierna kan konstateras år 2030 skulle scenario 1 medföra en förlust om ca 11 000 årsarbetstillfällen medan scenario 2 istället skulle medföra en ökning om ca 25 000. Mycket stora värden och till viss del hela regionens framtid står på spel så det är direkt avgörande att kommissionen lyckas med sitt arbete. Seminariet övergick sedan till frågan hur effektkommissionens arbete synkroniserar med regeringens energipolitiska inriktningsproposition (prop. 2023/24:105). Anna Jähnke inledde med att klargöra att effektkommissionens mål är att Skåne år 2030 ska ha 50 % självförsörjningsförmåga. När man talar om denna siffra så ingår inte i någon del ny kärnkraft, det är en för osäker faktor att förhålla sig till och vidare kommer ny kärnkraft med allra största sannolikhet inte finnas på plats förrän efter år 2030. Det är således alla andra energislag som kommer att behöva ingå i den utökning av produktion och effekt som behövs och i detta ligger att alla kraftslag behövs, inget kan exkluderas. Vind- och solenergi kommer att behöva byggas ut i rask takt under de kommande åren för att målen ska nås. För att detta ska vara möjligt finns många hinder och ett av de största bedöms vara tillståndsfrågor som riskerar att försena projekt som skulle behöva genomföras. Regeringens proposition är bra, den innehåller en färdplan för landet som är i linje med effektkommissionens egna analyser. Liksom för kommissionen gäller dock att det inte går att vänta med åtgärder, det som anges i propositionen måste omsättas till praktiska och genomförda projekt. Anders Östlund tog därefter vid och angav att effektkommissionens plan i sig är bra men det är nu väldigt viktigt att den också omsätts i praktiska åtgärder. Det finns inte tid att vänta mera utan nu måste det till faktiska lösningar för alla de problem som regionen står inför. Detta arbete kompliceras av att man i arbetet med nya lösningar ofta springer på gamla problem eller brister som finns i redan befintliga nät och produktion. Det är således inte bara nya projekt i sig som är problematiska utan att få ihop en bättre fungerande helhet. Systemet i SE4 behöver överlag mera reglerkraft och för att uppnå detta behöver samhället, inte bara i Skåne, en strategi för lagring av energi. De slutsatser SVENSK VATTENKRAFT #3 2024 23