Svensk Vattenkraft 1
dragen som dessutom inte kan stämmas av förrän ef
ter 20 år kan inte användas för att begränsa produktionsförlusterna. Andra samhällsintressen än elproduktion behandlas inte alls. Åtgärd: Alla vattendrag inklusive biflöden till större vattendrag får individuellt riktvärde. Detta kan sedan vara samma, de 6,5 % som ursprungligen föreslogs. Begreppet riktvärde byts till takvärde. Åtgärd: Reglerbidragsrapporten utrangeras äntligen. Dess enda syfte har varit att nedvärdera de mindre kraftverken i ett försök att dölja hur avgörande betydelse dessa har för olika samhällsintressen. Alla kraftverk bidrar med elsystemnyttor, inte minst de mindre bidrar också med en rad andra sam-hällsnyttor. Åtgärd: 27 § VVF är i grunden bra men behöver utvecklas och preciseras när det gäller både elsystem- och andra samhällsnyttor. KMV-klassificering innebär enligt vattendirektivet att kravnivån sänks till God Ekologisk Potential (GEP). Bra att regeringen nu angett att för GEP ska endast åtgärder, som inte medför betydande negativ påverkan på verksamheten, Ett sjätte grundfel är att förordningstexterna ger myndigheterna alldeles för stort spelrum för tolkning och tillämpning. Åtgärd: Använd Energiföretagens förslag på vilka åtgärder som inte får förekomma vid GEP. Ett sjunde grundfel är att bestämmelserna i vattendirektivet och VFF om att åtgärder inte får vara ekonomiskt orimliga inte har förtydligats. Regeringen måste svara på varför man frångått kravet i Tidöavtalet att regelverket för omprövning ska säkerställa att den småskaliga vattenkraften inte får orimliga kostnader. Åtgärd: Regeringen måste skärpa och tydliggöra vattenmyndigheternas uppdrag att redan i Åtgärdsprogrammen ska göras uppskattningar och bedömningar av den mest kostnadseffektiva kombination-en av åtgärder (VFF 3 kap 1§, RDV bilaga III b). Då finns ett underlag för att bedöma orimliga kostnader i enskilda vattenförekomster. Ett för många kraftverk avgörande åttonde grundfel är att tvärtemot riksdagens och regeringens uttalade avsikter har myndigheterna och flera domstolar underkänt rättskraften hos de äldre rättigheterna med följden att ansökningar har avvisats eller avslagits. Åtgärd: Utveckla och precisera 5 § MP, kanske ännu mer än Energiföretagen och SVAF föreslagit. Ett allvarligt nionde grundfel är att samverkan mellan länsstyrelser och verksamhetsutövare fungerar dåligt, främst beroende på myndigheternas okunniga och vattenkraftfientliga linje. En fungerande process kräver en mycket allsidigare behandling från myndigheterna och att andra berörda (boende, jord- och skogsbrukare, kommuner m fl) involveras. Regeringens förslag går i rätt riktning men är otillräckligt, främst genom att myndigheterna inte bryr sig om alltför allmänna formuleringar i författningarna. Åtgärd: Länsstyrelsernas åligganden i VVF utvecklas och skärps så att riktningen på samverkan är omvänd mot nuvarande process. Normerna är inte givna när samverkan startar. Rimliga och ändamålsenliga åtgärder ska ligga till grund för både åtgärdsförslag i bevarandeplaner för skyddad natur och efterföljande normsättning. Begreppet miljökvalitetsnorm utmönstras och ersätts av miljökvalitetsmål, som går att överklaga som vilket beslut som helst. Åtgärd: Den ovan föreslagna nedläggningen av vattenmyndigheterna och den tvärsektoriella organisationen av länsstyrelsernas vattenarbete kommer att ge mycket bättre förutsättningar för en fungerande samverkansprocess. Ett tionde och avgörande grundfel är de inskränkningar i äganderätten som omprövningarna leder till. En rad olika myndighetsbeslut går inte att överklaga, som statusklassificering Thomas Sandberg. Foto: Göran Åhrén. Thomas Sandberg, styrelseledamot SVAF SVENSK VATTENKRAFT #3 2024 5 och normsättning. Det har byggts upp en struktur där myndigheterna gjort sig i stort sett oåtkomliga för juridiskt grundade invändningar. Åtgärd: Grundlagens inskränkningar av äganderätten måste ses över. Alla myndighetsbeslut ska kunna överklagas. Åtgärd: De verksamhetsutövare som redan ansökt hos domstol om nya miljövillkor för driften ska ha rätt att söka om enligt de nya regler som införs. Ett elfte grundfel gäller Natura 2000-områden. Regeringens förslag till hur bevarandeplanerna ska beaktas innebär en mycket högre kravnivå, det som inte myndigheterna lyckas driva fram utrivning av på annat sätt kommer man inom N2000-områdena lyckas med genom att bevarandemålen enligt förslaget ska översättas till miljökvalitetsnormer för omprövningen. Detta är ännu ett exempel på hur myndigheterna söker göra sig oåtkomliga för normal kritik. Energiföretagen har kritiserat denna ansats mycket skarpt. Åtgärd: Bevarandemålen ska bedömas separat utan att först omvandlas till miljökvalitetsnormer.