Svensk Vattenkraft 1
Några tankar kring omprövningarna Grunden är att
vi ska förse befintlig vattenkraft med nya miljövillkor eller som Vattenkraftens Miljöfond uttrycker det: Något bra ska bli ännu bättre! Varför blir det inte så, när våra valda ombud i Riksdagen ställt sig bakom formuleringar som ”Prövningssystemet ska utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan. […] Om en verksamhet bedrivs med stöd av urminnes hävd, privilegiebrev eller annan äldre s.k. särskild rättighet, ska den rättigheten anses ha tillkommit enligt motsvarande bestämmelser i miljöbalken. […] De möjligheter att ställa mindre långtgående krav som följer av EU-rätten till förmån för samhällsnyttiga verksamheter ska utnyttjas fullt ut vid t.ex. meddelande av miljökvalitetsnormer och andra föreskrifter samt vid beslut om klassning av vattenförekomster”1 . I förarbetena till lagen som styr NAP sa Civilutskottet bland annat: ”Lagförslaget innebär att rätten att bedriva en verksamhet som omfattas av de äldre rättigheterna, bl.a. urminnes hävd, ska anses ha rättskraft enligt motsvarande bestämmelser i miljöbalken. Lagförslaget innebär vidare att rätten att bedriva en verksamhet som i dag skiljer sig från villkoren i ett privilegiebrev (exempelvis en kvarn eller andra typer av energiproducerande anläggningar) bör kunna ha rättskraft, även om det har genomförts förändringar av den teknik som verksamheten använder. Det avgörande är därmed inte om den teknik som verksamheten använder skiljer sig från den teknik som ursprungligen användes, utan om verksamheten kan anses 1 Prop. 2017/18:243 sid. 1 – 2 6 SVENSK VATTENKRAFT #3 2024 bedrivas i enlighet med s.k. äldre rättigheter. Utifrån förhandlingarna inom energiöverenskommelsen ska detta tolkas som att exempelvis rätten att bedriva verksamhet med en gammal kvarn med generator ska kunna ha rättskraft. Huvudregeln för rättskraft enligt svensk rätt är att samma sak inte ska kunna prövas igen – om någon väcker en talan om en sak som redan avgjorts, utgör det tidigare avgörandet ett rättegångshinder”2 . Djävulen sitter i detaljerna, sägs det och så har det blivit. I stället för att välkomna förslag till bättre vattenmiljö har tillsynsmyndigheterna satt i system att betrakta våra äldre vattenanläggningar som svartbyggen. I vart fall anser de, att vi inte driver dem enligt förutsättningarna före 1882. Vad handläggarna missar är rättigheter som fanns enligt Vattenrättsförordning 1880, Vattenlagen 1918, Vattenlagen 1983 och faktiskt också Miljöbalken 11 kap. 12 §. I den paragrafen har tillsynsmyndigheten funnit stöd för att utan vidare formaliteter förändra vattnets höjd och läge genom att med dieseltörstande grävmaskiner riva hundraåriga hantverksbyggda stensättningar. Jordägare med vatten inom sin rågång har sedan urminnes tid haft rätt att använda vattnet efter eget gottfinnande, så länge det inte har stört annans rätt uppströms – nedströms. Det framgår av 1880 års Vattenrättsförordning. Tvister avgjordes i domstol. Jordägares rätt till vattnet på sin grund följde med in i 1918 års vattenlag och så även i 1983 års vattenlag. Om allt vatten inte fanns inom rågången kunde rätten avtalas. Äldre befintliga vattenanläggningar måste anses ha tillstånd och har genom ålder vunnit samhällets acceptans. Att notera är att många av dem finns i tabeller i statliga utredningar om landets 2 Civilutskottets betänkande 2017/18:CU31 Jan-Åke Jacobson i Vessige kraftverk. elektrifiering under 1920 – 30 talen. Inom olika äldre rättigheter måste det också varit tillåtet att utveckla, förbättra vattenanläggningar och ändra driftsform så länge det inte störde annans rätt. Det var dämningen som sågs som hinder, inte att vattnet drev ett maskineri. Tillsynsmyndigheten har hittills inte kunnat redogöra för vad det är för skillnad i miljöpåverkan om vattnet driver en generator eller en kvarnsten. Merparten av våra anläggningar etablerades med stöd av 1880-års Vattenrättsförordning respektive Äldre vattenlagen. Med sin ålder har småskalig vattenkraft etablerats i laga ordning och är i sin nuvarande status, det vill säga nollalternativet i en ansökan om nya miljövillkor, tillåtna. • Har vattenmyndigheten jämte tillsynsmyndigheten koll på alla domar som fastställts i ansöknings- eller tvistemål i häradsrätter, vattendomstolar, miljödomstolar och mark- och miljödomstolar? • Har Vattenmyndigheten fullt ut i detalj