Svensk Vattenkraft 1
följt Vattenförvaltningsförordning (2004:660) spe
cifikt 2 kap. 4§ första meningen? ”Vattenmyndigheterna skall planera sitt arbete enligt denna förordning så att det möjliggör och uppmuntrar till deltagande av alla som berörs av förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Innan vattenmyndigheten fattar beslut om kvalitetskrav, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram eller i övrigt handlägger frågor enligt denna förordning av större betydelse skall myndigheten samråda med de myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare och enskilda som berörs av beslutet”. Notera särskilt ”uppmuntrar till deltagande av alla som berörs”. Har någon uppmuntrats att delta i arbetet med förslag till miljökvalitetsnorm för vattnet hemmavid? • Har vattenmyndigheten fullt ut i detalj följt HVMFS 2017:203 specifikt § 8 ”Beskrivning och dokumentering av mänsklig verksamhets betydande påverkan på ytvattenförekomster” och HVMFS 2019:254 draget. Min familj flyttade in 1987 efter en ytterligare renovering, utan att avloppet åtgärdades. 2011 byggde vi om avloppet som en miljöåtgärd och blev klara precis innan kommunen kom med ett föreläggande om att åtgärda enskilt avlopp. Något bygglov eller annat tillstånd för huset har inte kunnat påträffas. Rådighet över mark och vatten finns. Grannar har inte generats av vårt boende. Myndigheter har inte förbjudit vårt boende. Olika generationer har renoverat med allt bättre teknik. Området får efter kommunens inventering inte förändras påtagligt med hänsyn till kulturmiljön. Varför kan inte gammal vattenkraft ha tillsynsmyndighetens acceptans på samma sätt och nöja sig med att vi gör något bra bättre? specifikt bilaga 3 ”Bedömningsgrunder för hydromorfologiska kvalitetsfaktorer i sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon” i sitt bedömningsarbete? Notera särskilt kraven på dokumentation. Om svaren är nej finns det stor risk att vattenförekomster har klassat på för dåligt underlag med hänsyn till sjösänkningsföretag, å-rätningar, avvattningsföretag, jord- och skogsbruk, samhällsbyggande med hårdgjorda ytor, järnvägar, motorvägar, vattenkraftverk etc. Miljökvalitetsnormen, MKN, bör i varje fall ifrågasättas och i ansökningar för prövning till nya miljövillkor bör mark- och miljödomstolen ställa detaljerade frågor till vattenmyndigheten och förelägga den att redovisa beslutsunderlagen. En liten jämförelse Jag bor i ett hus ursprungligen byggt 1838. Det renoverades 1939. Rinnande vatten drogs in med avlopp som utan rening rann direkt ut i det intilliggande vatten3 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (havochvatten.se) 4 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifterom klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten; (havochvatten.se) Gå till arkiven, var påläst I de nulägesbeskrivningar jag har läst hänvisas oftast svävande till urminnes hävd. Det måste till en större tydlighet i argumenten. Sök i arkiven, kontakta hembygdsföreningar, lantmäteriets gamla kartor etc. Allt fler arkiv digitaliseras med sökfunktioner. Hävda med skärpa att tillstånd finns för att använda vattnet efter eget gottfinnande genom olika generationers teknik in i våra dagar. Kan tillsynsmyndigheten visa att så inte har varit fallet? Jag har följt samverkansprocessen i ett prövningsområde. Engagemanget från verksamhetsutövarna varierar från att vara drivande till dem som uppgivet knappt deltar och släpper allt till konsulterna. Det duger inte. Engagemanget i den egna anläggningen är centralt och verksamhetsutövaren måste vara tydlig mot konsulterna om vad som ska göras. Tillsynsmyndighetens frågor och vad den anser är inte alltid relevant men de måste besvaras inte med känslor utan med hållbara och väl underbyggda argument. Därför måste verksamhetsutövaren söka historiska beskrivningar om platsen för att få en bedömning på rätt referensvärden. Gå in på Lantmäteriets Min fastighet och sök historiska kartor kring fastigheten. Eventuella gamla tillstånd finns hos Markoch miljödomstol och kan begäras ut som offentlig handling. Den kan hänvisa till arkiv för äldre ansöknings- och tvistebeslut som avgjordes av häradsrätter före 1919. Sök också historik hos eventuell tidigare ägare. Det kan finnas dokument från dem på landsarkiven, hembygdsföreningar etc. Ett halländskt exempel I november 1728 utnämndes Wilhelm Bennet till landshövding för Hallands län. Han hade en militär yrkesbana bakom sig, var en nitisk ämbetsman, strävade efter ordning och reda, pekade med hela handen, ville snabbt få en redogörelse över länets status och beordrade fram en utförlig ”berättelse om landets hushållning och Chultur med hwad märkwärdigheter å landet finnes”. Resultatet kallas ”Hallands Landbeskrivning 1729” och består av 4000 handskrivna sidor som detaljrikt och systematiskt beskriver gårdar, byggnader, kvarnar, fiske, vägar, broar, skatteuppgifter och näringslivets tillstånd och förutsättningar i varje socken. Dokumenten finns utgivna i tryckt form och blev ett bevis i huvudförhandlingen, om min omprövning till effektivisering med nytt kraftverk, att det aldrig gått upp någon lax eller havsöring i vattnet inom fastigheten. Det var ett referensförhållande som tillsynsmyndigheten inte gillade men hade inget att sätta emot. Varje lokalhistorisk beskrivning är viktig för att komma framåt. Bästa argument vinner oftast Min erfarenhet som SÄL (särskild ledamot) i MMD Växjö kommer mest från ansökningar om miljöfarlig verksamhet och mindre från vattenverksamhet men jag kan konstatera att den part som har bäst argument oftast vinner. Domstolen anser inget utan gör bedömningar utifrån parternas argument. Det är inte volymen i text och bilder som avgör. Enkelt med tydlighet i vad sökande vill göra måste finnas som en röd tråd genom ansökan. Huvudförhandlingen med syn är inte minst viktig. Där ska eventuella frågetecken från skriftväxlingen rätas ut tydligt. Vid synen på plats för verksamheten, är det inte ovanligt med en ahaupplevelse från domstolens sida. Nu förstår vi! Där har verksamhetsutövaren sin bästa chans att övertyga domstolen med sin kompetens om anläggningen och miljön där omkring. Men återigen, inga svävande känslor utan kalla väl underbyggda fakta. Jan-Åke Jacobson, Vessige Vattenkraft, kansliansvarig SVAF SVENSK VATTENKRAFT #3 2024 7