Omtanke 1
INTERVJUN ”Barnperspektivet är vårt rättesnöre!”
Marie Christou-Kressner arbetar mot hedersförtryck Vid hedersrelaterat våld och förtryck är socialsekreterarens allra viktigaste uppgift att skydda barnet från den egna familjen. Men sen då? Bör man arbeta vidare med familjen? Nej, riskerna är för stora enligt ledande forskare – men familjebehandlare Marie Christou-Kressner har i många år jobbat med lyckade återföreningar. TEXT: PÅHL RUIN FOTO: PÅHL RUIN OCH GAPF Vi träffas i socialförvaltningens lokaler ett stenkast från Hallunda centrum, en plats där många unga invandrartjejer vet att de kan råka illa ut om de syns med smink, utslaget hår, utmanande kläder eller allra värst: en pojkvän som familjen inte accepterat. En bror, en kusin eller någon annan släkting – de ökända moralpoliserna – kan då tjalla för föräldrarna. Marie Christou-Kressners behandlingsrum är rymligt, här har många familjer slagit sig ner runt soffbordet. På väggen ovanför soffan står med stora guldbokstäver: ”Ingenting är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid”. – Vårt arbete har tidvis mött motstånd och misstänksamhet. Därför är det extra viktigt att förmedla vad vi gör, alternativet är ju att inte göra något alls. Flera gånger under vårt samtal slår hon fast det till synes självklara: att de alltid har barnets säkerhet i fokus, inget de gör ska få äventyra denna säkerhet. – Barnkonventionen och barnperspektivet är vårt rättesnöre! När socialförvaltningen får veta att ett barn är utsatt för allvarligt hedersförtryck görs skyddsbedömningen omedelbart och barnet placeras på skyddat boende. Därefter börjar utredningsteamet sitt arbete. Marie Christou-Kressner och hennes kollegor Simon Branting och Samiran Ishak kommer in i ett tidigt skede för att se om det finns någon förändringsbenägenhet hos familjen. – Ibland märker vi omedelbart att de helt och hållet saknar intresse att hitta en lösning, de kan till exempel säga att de inte längre har någon dotter. I andra fall kan de säga att de ångrar sig, vill ha sin dotter tillbaka, bedyrar att inget ska hända henne. Att inleda samtalsterapi med föräldrar som är så ångerfulla har kritiserats av skrået. Många menar att det är svårt att inte bli lurad av familjens löften, att bidra till en försoningsprocess som bara leder till att förtrycket drar igång igen när väl socialtjänsten har släppt garden. – Vi är inte naiva. Självfallet förstår vi att familjen kan försöka lura oss, att de drar igång stora charmoffensiven för att Antalet utsatta är okänt Ingen vet hur många som drabbas av hedersförtryck. Socialstyrelsen skulle presentera en nationell kartläggning i fjol – men det visade sig omöjligt att få fram tillförlitliga uppgifter. De som hjälper utsatta uppger att de har ökat i antal på senare år. En studie från 2018 bland niondeklassare i landets tre största städer visade att mellan 7 och 20 procent lever med hedersrelaterade normer. www.ssil.se | 11 FOTO: GAPF