Omtanke 1
Marie träffar människor som aldrig talat med någo
n infödd svensk tidigare. Foto: Påhl Ruin. som drabbas av hedersnormer i Sverige idag. Ja, min faster ville även hålla koll på min egen sexualitet där i 70-talets Grekland! LIKSOM FÖR MÅNGA andra så var det just mordet på Fadime Sahindal 2002 som väckte henne. Då jobbade hon som journalist, men fick ett uppdrag av socialtjänsten i Botkyrka att kartlägga levnadsvillkoren för 10-12-åriga tjejer i Fittja, Alby och Hallunda. – Jag sögs in i hedersfrågan och har inte släppt den sedan dess! Det var en chock att höra flickornas historier, att få detaljer om deras kontrollerade liv. Hon jobbade med förebyggande insatser i Botkyrkas socialtjänst i flera år och fördjupade sig i psykoterapi och KBT samt fick en kompletterande utbildning om hedersförtryck vid Uppsala universitet. Med åren har hon erfarit hur förtrycket kan dyka upp i många typer av familjer, 14 | www.ssil.se bland såväl djupt religiösa som ateister, bland såväl hög- som lågutbildade. Och de som är beredda att förändra sina normer finns i alla typer av familjer. HENNES KUNSKAPER OM familjerna och vad som fungerar har förfinats med åren, men en sak vill hon vara väldigt tydlig med: – Vi lär oss fortfarande, vi är fortfarande inte framme. Vi behöver förfina våra metoder och skaffa oss mer vetenskaplig evidens om familjebehandling och heder, vi måste bli bättre på slutfasen då vi ska vidmakthålla förändringen. Intresset för det vi gör ökar, jag har nyligen intervjuats av både Socialstyrelsen och länsstyrelsen. Ni måste ha haft bakslag också. Hur har ni tacklat dem? – Bakslagen finns med i hela processen, en del ger avkall på den egna viljan, börjar kompromissa om fel saker. Då kan det vara bra med en parallell förebyggande insats, till exempel att delta i en stärkande grupp på Ungdomsmottagningen. Ni använder ju oftast tolk, det måste vara svårt att få dessa känsliga frågor filtrerade genom en tredje person? – Tolken är oerhört viktig och vi har fått släppa tolkar som vi varit missnöjda med. Är det lättare att jobba med dem som varit länge i Sverige eller med dem som nyss invandrat hit? – Inte heller där ser jag någon skillnad, vi har hjälpt familjer som bott här i 25 år men vi har också sett snabba förändringar hos familjer som bara varit här några år. Det är emellertid en skillnad som sticker ut mer än någon annan: – De som har svenskspråkiga kollegor, grannar och vänner har lättare att tänka i nya banor. Till syvende och sist kan det mesta förklaras med bristande integration. ●