Omtanke 1
Våld i nära relationer är ett mönster som brukar
upprepa sig. Ur barns egna perspektiv kan våld ses som lydnadskrävande. Som barn tror man då att bara jag gör som han säger så kommer han inte att bli våldsam. Där tar man också på sig skulden. – Men hur mycket barnen än försöker göra rätt och vara som änglar, så kommer de att misslyckas. De här barnen är också svåra att identifiera. FÖRÄLDRAPRÄGLAT VÅLD KALLAR hon när barnet älskar den förälder som de önskar att de hade. – Många av de här barnen kan säga att de älskar sin förälder och vill vara med denne, bara för att de så starkt önskar att allt var bra. Man målar upp en bild av hur det skulle kunna vara. En annan typ av våld är helt enkelt bara kroniskt och elakt i barnets förståelse. Där har barnet förstått att pappa är farlig. – Ofta passerar föräldern den ena gränsen efter den andra. Det kan börja med en örfil och tillslut har det nått till sparkar i magen när barnet ligger ned, säger Åsa Källström. Våld mellan syskon får man heller inte glömma bort. Ofta blir barn som utsätts för våld mer benägna att själva använda våld. 22 | www.ssil.se »Att ständigt vara rädd hemma och att känna sig ensam i skolan ökar risken för våld i ungas kärleksrelationer« – Skolan är den miljö där det förekommer mest våld och kränkningar. Det är där barnen spenderar större delen av sin tid. Att bli utsatt i skolan drabbar särskilt känslan att höra till, att vara värd något. Åsa beskriver att ett barn som blir utsatt för våld i hemmet inte känner sig älskad, för ”hur kan de älska mig när de utsätter mig för det här”. ”Om jag är en sådan person som inte ens mina föräldrar kan älska, vem ska då kunna älska mig?” – Att ständigt vara rädd hemma och att känna sig ensam i skolan kan öka risken för våld i ungas kärleksrelationer. De tvivlar på kärleken och de testar gränser. Det är svårt att hålla gränser om man inte kunnat skydda sina gränser som barn och om man bevittnat våld inom föräldrarnas kärleksrelation. TJEJERNA KAN SÄGA att de aldrig skulle bli som mamma och killarna att de aldrig skulle bli som sin pappa. Men våld brukar upprepa sig. Åsa visar hur en killes tankemönster kan se ut: – ”Det är klart att vi bråkar i bland. Det gör väl alla. Vi kanske blir fulla och jag kan ta tag i henne och spänna ögonen i henne. Det brukar räcka med att jag höjer rösten och säga ’Nu djävlar’. Ibland kan jag snärta till lite med handloven.” Självklart har hon aldrig hört någon som har sagt ”Det här med våld verkar vara en fiffig idé”. Ofta finns det fler former av utsatthet. Cirka en av tre är multipelt utsatta, enligt forskning. För flickor är det vanligast att bli utsatt av fysiskt våld från pappa (18,5 procent) och fysisk, verbalt och sexuellt våld av en partner (11,4-24,4 procent). Killar löper störst risk att utsättas för fysiskt gängvåld (31,4 procent). Den överlägset största risken att drabbas av våld och kränkningar är i skolan. Där utsätts pojkar för fysiskt våld och kränkningar till 57,8 procent,