Omtanke 1
AKTUELLT Ökad digital kontakt för äldre genom Sen
iorsurfarna På grund av covid-19 uppmanas äldre att begränsa sina sociala kontakter. Genom att ta till sig det digitala kan seniorerna hålla kontakten med nära och kära. UR:s tv-serie Seniorsurfarna har slagit tittarrekord. Det senaste avsnittet av Seniorsurfarna sågs av 672 000 tittare. I genomsnitt har Seniorsurfarna haft 613 000 tittare per avsnitt vilket gör det till det mest sedda programmet på SVT måndag till torsdag 21.00 under 2020. I Seniorsurfarna åker Marianne Mörck, Björn Hellberg, Claes Malmberg och Ewa Fröling på träningsläger för att drillas i digitala färdigheter. Målet är att gå från mer eller mindre digital obevandrad till en ”fullfjädrad seniorsurfare”. Till sin hjälp har de programledaren Kattis Ahlström som med värme, humor och en stor portion personligt engagemang guidar dem genom teknikdjungeln. Seniorsurfarskolan på UR Play inspirerar och visar ihop med Seniorsurfarna vad ökade digitala kunskaper kan göra för nytta i vardagen. ”Skolan” består av tolv färdighetsklipp där Kattis Ahlström med deltagarnas hjälp demonstrerar hur olika digitala utmaningarna kan lösas, till exempel hur sociala medier används, hur Swish fungerar och hur det går till att skaffa en e-postadress. En pedagogisk handledning finns också för den som vill använda Seniorsurfarskolan i till exempel en studiecirkel. Fler fick vänta på socialtjänstinsatser under 2019 Antalet personer som inte får de insatser de har rätt till fortsatte att öka i antal under 2019. IVO har nu sammanställt statistiken för ej verkställda beslut 2019. Resultatet visar bland annat att: Det är långa väntetider för flera LSS-insatser. De insatser som har längst medianväntetid är bostad med särskild service (i genomsnitt 12 månader) och bostad med särskild service för barn och unga (10 månader). Under 2019 har IVO ansökt om särskild avgift i förvaltningsdomstol för långa väntetider i närmare 300 fall. Drygt 80 procent av ärendena berör insatser inom LSS och Individ- och familjeomsorgen. Antalet beslut som inte verkställs inom socialtjänsten har ökat från 12 733 till 13 834 stycken mellan 2018 och 2019. Rustar för fler jourfamiljer ”Vi vill vara förberedda på att ta emot det ökade antalet barn man förutspår kommer behöva nya hem den närmsta tiden i och med coronakrisen”, säger Jenny Axebrink, verksamhetschef inom Barn och familj på Räddningsmissionen. Covid-19:s framfart har tyvärr många osynliga offer. Kvinnojourer runt om i landet och jämställdhetsministern Åsa Lindhagen varnar för ett ökat antal kvinnor och barn som riskerar fara illa i hemmet på grund av coronakrisen. ”För många barn är hemmet den minst säkra platsen att befinna sig på. För familjer där det redan pågår våld kommer coronakrisens isolering riskera ökat våld. Vi vet att utsatthet i hemmet ökar när skolor och arbetsplatser stänger ner vid lov och högtider. Vi ser också en ökning av anmälningar om våld i nära relationer runt om i världen i och med den rådande situationen, och vi förväntar oss att läget tyvärr kommer bli desamma även här. Ett hem där det pågår våld är aldrig en trygg plats för ett barn”, säger Jenny Axebrink, verksamhetschef inom Barn och familj på Räddningsmissionen. Räddningsmissionen har sedan 2016 arbetat med familjehemsverksamhet. Nu rustar de för att hitta fler som vill bli Jenny Axebrink tillsammans med Annika Leckström, familjeverksamheten. Foto: Räddningsmissionen Sekretess är ett hinder för samverkan mot terrorism Regeringen vill att att socialtjänsten ges utökade möjligheter att ta del av uppgifter från Polismyndigheten. I en proposition möjliggörs ett effektivt men ändå rättssäkert informationsutbyte inom ramen för arbetet med att motverka terroristbrottslighet. Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 36 | www.ssil.se Att bekämpa terrorism är ett ytterst angeläget samhällsintresse. En förutsättning för att arbetet mot terrorism ska bli framgångsrikt är att relevanta aktörer samverkar och kan utbyta information med varandra. Men nuvarande sekretessreglering innebär att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och socialtjänsten inte kan utbyta information på ett ändamålsenligt sätt. Det är ett hinder för en effektiv samverkan mot terrorism. – Regeringen föreslår därför ändringar i offentlighetsoch sekretesslagen som bland annat ska ge ett mer effektivt informationsutbyte mellan Polismyndigheten och socialtjänsten i syfte att förebygga terroristbrottslighet, säger inrikesminister Mikael Damberg. Regeringen vill också att socialtjänsten ska få utökade möjligheter att dela med sig av uppgifter till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2020. jourhem och kan vara beredda på att ta emot ett barn på kort varsel under en begränsad period. ”Jourfamiljen är den första platsen som ett barn kommer till efter att ha omhändertagits av socialtjänsten. Ofta går processen väldigt snabbt och ett färdigutrett jourfamiljehem informeras om att ett barn är på väg. Ett barn som flyttas från sin familj brottas ofta med väldigt motstridiga känslor, och reaktionerna för barn är olika. Jourfamiljens uppgift blir primärt att skapa en ny trygg plats för barnet. Barnet stannar sedan hos jourfamiljen tills socialtjänsten gjort en mer långsiktig planering. Det kan dröja alltifrån några dagar till några månader. Under tiden får familjehemmet ersättning, stöd och handledning av våra familjehemskonsulenter”, berättar Jenny.