Omtanke 1
KVINNOVÅLDET »Nu rullar veckorna på och vi befara
r att läget kan bli akut för många innan det här är över« Jenny Westerstrand Jenny Westerstrand är ordförande i Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Foto: Frida Ekman. ror på att det kan vara svårt att hitta rätt tillfälle när man har en hög grad av isolering tillsammans med en kontrollerande man. – Kvinnorna kan också ha svårt att ta mod till sig och söka hjälp. Många ser det som en drastisk sak att kontakta kvinnojouren. Tyvärr gör det att allt fler väntar för länge och tvingas komma akut. Jourerna ser allt fler kvinnor med barn som behöver någonstans att ta vägen. Corona-pandemin gör att våldsutsatta kvinnor blir isolerade med sin förövare. De första veckorna var det väldigt tyst på landets kvinnojourer. Enligt Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, är det fortfarande tyst, framför allt från äldre kvinnor. – I början av pandemin var läget jämförbart med en vanlig jul- och nyårshelg. Då brukar det vara extra tyst och sedan blir det en anstormning när helgerna är över. Nu rullar veckorna på och vi befarar att läget kan bli akut för många innan det här är över, säger Roks ordförande Jenny Westerstrand. Att äldre kvinnor drar sig från att ta kontakt med kvinnojourerna tror hon beJENNY WESTERSTRAND ÄR bekymrad över utvecklingen av kvinnojourernas förutsättningar. Enligt Roks finns det inte längre utrymme för den ”vanliga” kvinnan, som lever ett ”vanligt” liv och inte har någon kontakt med socialtjänsten sedan tidigare. Att den ”vanliga” kvinnan drar sig för att söka stöd för våldsutsatthet tror Jenny beror på de höga hinder som samhället har rest mellan stödsökande kvinnor och kvinnojourernas stödboenden. – Det är egentligen för den ”vanliga” kvinnan vi ska finnas till. Men vi har istället fått allt fler kvinnor med mycket allvarlig problematik. Tidigare har vi varit en lågtröskelverksamhet där kvinnojourernas verksamhetsansvariga har haft fullt inflytande. De senaste åren har staten börjat kräva noggrannare styrning VISST KAN JOURERNA lösa boende 1-2 nätter i vissa fall, men det behövs ett klartecken från socialtjänsten för en lösning över tid och då blir det ofta svårare fall. – Det är väldigt oroande, inte minst med tanke på de sparkrav som finns inom socialtjänsten. Det är nästan så att det krävs ett dödshot innan en placering görs. Vi vill ha en ökad tillgänglighet och ökat inflytande. Ett delat ansvar mellan stat och kommun under den första tiden när socialtjänsten inte är involverad skulle underlätta mycket och även minska trycket på socialtjänsten. Hon tycker att socialtjänsten borde fokusera på de svåra fallen som behöver placering på professionella stödboenden där det finns psykologer till hands. – Våra kvinnojourer ska vara en trygg plats för alla kvinnor som känner sig utsatta. Här finns ideellt arbetande kvinnor och tjejer som stöttar och lyssnar. Det finns mycket skuld och skam i det här och det behöver inte vara fysisk misshandel. Många utsätts för tråkningar och blir nedvärderade eller kontrollerade i hemmet, säger Jenny Westerstrand. www.ssil.se | 47 från socialtjänstens sida då verksamheten belastar deras budget. Men många kvinnor vill inte gå via socialtjänsten för att få hjälp.