Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Redaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören
Vårdguiden Säsong för: vinterkräksjuka
Vårdguiden Tema Akut
Vårdguiden När varje sekund räknas
Vårdguiden Hjärtstopp
Vårdguiden Akut läge - gör så här
Vårdguiden Allergisk chock
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Vestibulit
Vårdguiden När det som ska vara skönt gör ont
Vårdguiden Gör munnen glad!
Vårdguiden "Att ha epilepsi är att leva med ständi
g oro"
Vårdguiden Epilepsi - den dolda sjukdomen
Vårdguiden Levis, 9, fick absenser
Vårdguiden Lunginflammation
Vårdguiden Kampen vid köksbordet KAMPEN VID KÖKS A
Trots att många föräldrar oroar sig får de flesta barn i sig vad de behöver. Men inte alla. När är det dags att söka hjälp? text ANNA SJÖKVIST tt barnet inte äter är en av de vanligaste anledningarna till oro hos småbarnsföräl d rar. Och det är inte kons tigt. Sedan tidernas begynnelse är förälderns främsta uppgift att se till att barnet överlever, växer och mår bra. Mat är så oerhört viktigt. Och laddat. – Ofta är man rädd för att barnet äter för liten mängd eller för ensid igt. Många tror att deras barn inte ska få i sig tillräckligt med näring när de enbart äter makaroner eller pannkaka, säger Sara Ask, barndietist som föreläser om mat och barn. Hon har också skrivit en bok i ämnet matkrångel. – Många oroar sig i onödan. Forskning visar att föräldrar ofta överskattar vad barnet behöver och underskattar vad det fått i sig. Det är lätt att bara se de enskilda måltiderna och inte den totala mängden mat. Om ditt barn växer, följer sin tillväxtkurva och orkar lika mycket som sina jämnåriga är det oftast ingen fara, säger hon. Många föräldrar vittnar om att deras barn som tidigare varit nyfikna och glada i mat, i ungefär 1,5 årsåldern, plötsligt bara vill äta vissa saker. Helst separerat och bara ett fåtal livsmedel. Gärna smörgås, pasta eller pannkaka. Och att de ratar kött, fisk och grönsaker. – Men barn följer samma mönster som andra allätande däggdjur. När de börjar bli mer självständiga varelser måste de lära sig vad som är ätbart och vad som kan vara giftigt. Därför föredrar många barn separata livsmedel som de känner igen och är trygga med. 28 Dessutom finns det hos små barn en naturlig preferens för söta, energirika och stärkelserika livsmedel som till exempel frukt, smör och pasta, och en naturlig ovilja mot beska eller energisnåla livsmedel. Det gör att en del barn har svårare för till exempel grönsaker. – Om fler visste att det här är naturligt kanske färre skulle pressa sina barn vid matbordet, säger Sara Ask. Men att bara servera det som barnet gillar är oftast ingen långsiktig lösning, menar hon. Om de alltid får korv kanske de aldrig testar grytan. Och hos friska matkrånglande barn är det viktigare att visa och erbjuda dem grytan än att de får i sig av alla kostcirkelns delar. Även om det kan ta tid innan ditt barn själv vågar testa, ser det att andra äter av maten och uppskattar den. Sedan finns det barn där den ensidiga kosten håller i sig långt upp i åldrarna. De har en väldigt begränsad repertoar. Det är ofta barn som är känsliga för sinnesintryck överlag, till exempel mot kläder som skaver eller starka dofter. De kan helt enkelt ha väldigt svårt, nästan en fobi, för viss mat. De kan behöva få äta sin ”önske mat”, kanske pannkaka, oftare än andra. Det selektiva draget kan i viss mån hålla i sig genom livet. Vissa männi skor älskar att prova nya rätter medan andra gärna håller sig till säkra kort. – Jämför aldrig barnet med syskon, grannbarn eller kompisar, råder Sara Ask. Vi har alla olika förutsättningar för att ta till oss ny mat. Ett barn som inte vill äta skapar ofta oro och frustration hos föräldrarna. Inte sällan leder det till en maktkamp. Gör därför ingen stor sak av att barnet inte äter. Däremot kan du behöva påminna om att det finns mat, utan att lägga dig i vad ditt barn äter. Ett vanligt misstag är att försöka locka till ätning, till exempel genom att villkora maten med att barnet ska få efterrätt eller få gå ifrån bordet. – Det är viktigt att barn själva får känna in när de är mätta. När föräldrar tror att de vet det, är risken stor att de kör över barnens mättnadskänsla, säger Sara Ask. 1177 vårdguiden 4 • 17
Vårdguiden Mattrix
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Kontakta din mottagning