Nordens Tidning 1
dens att sjukförklara människor som har svårt att
få ett arbete. Välfärdssystemen bygger på att du ska ha en diagnos för att få stöd. Ofta är det i glappen, mellan grundskola och gymnasium, eller gymnasium och arbete, som ungdomarna faller ur. Man brukar tala om gruppen NEET, (Not in Education, Employment or Training), hemmasittare som samhället har en tendens att tappa bort. Maskorna i Nordens välfärdssystem är för glesa. Uppdelningen mellan olika aktörer som vård, skola, socialtjänst, försäkringskassa och arbetsförmedling, med bristfällig samordning, skapar stora svårigheter för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det behövs en aktör med övergripande ansvar, är en slutsats i For that which grows. Psykiatriker Barbro Sinner var knuten till samverkansprojektet UMiA som drevs av Försäkringskassan och avslutades 2014. Där samlade man handläggare från försäkringskassa, arbetsförmedling och kommuner i Stockholmsregionen, i team, kring unga med funktionsnedsättning. – Vi träffade ungdomar som hade suttit hemma i många år, utan att ha varit i kontakt med vården. Några hade tio år gamla diagnoser de fått som barn. Men psykiatriska diagnoser kan förändras över tid. ADHD kan växa bort eller övergå i en bipolaritet. Det är en oerhörd tragedi för individerna som varken får rätt vård eller stöd av välfärdssystemen. Barbro Sinner spekulerar i att det kan bero på föräldrar som upplever kontakten med vården som besvärlig. Eller att vården tycker att ungdomarna är besvärliga, som inte sällan tar till självmedicinering med droger i brist på vård. Vården i sig har ingen uppsökande verksamhet. – Det finns många goda idéer och försök att arbeta med samverkan, men som arbetsgivare är det svårt att hitta en roll i den processen, säger Lars Lööw. Han är vd för det svenska företaget Peritos ungdomsrekrytering som hjälper företag att rekrytera unga med intellektuella eller psykiska funktionsnedsättningar, ofta direkt från särskolan eller gymnasiesärskolan. – Många arbetsgivare är positiva till att anställa ungdomar med psykisk funktionsnedsättning, men de är rädda för 28 nordens tidning nr 1 | 2015 Som personalansvarig är det viktigt att ha ett människointresse och att skapa en öppen relation till anställda, tycker Therese Josefsson. regelkrångel och långa sjukskrivningar. Samhället måste förenkla bidragssystemen och riskminimera för arbetsgivarna, säger han. Lööw får medhåll från Li Jansson, näringspolitisk expert på Almega, tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation. – Det här är en viktig målgrupp som företagen både vill och kan rekrytera. Många arbetsgivare tycker att Arbetsförmedling och Försäkringskassan inte är öppna med vilka behov en person har. Då blir resultatet dåligt för både den anställde och arbetsgivaren. Hon menar att det behövs fler aktörer som har specialistkompetens inom området, och i likhet med Peritos kan tillhandahålla långvarigt stöd till både arbetsgivare och arbetstagare. Det var tack vare en ambitiös arbetsförmedlare som Therese Josefsson på ICA Nära Sergels Torg började rekrytera personer med psykiska funktionsnedsättningar. Arbetsförmedlaren har funnits med under första arbetsveckan, som ett extra stöd åt både nyanställda och närmaste chef. – Hon känner till vår verksamhet och förstår vilka personer som fungerar här. Och jag kan vända mig till henne om det uppstår problem, säger delägare och personalchef Therese Josefsson. Birgitta Roos är chef för Diversity- och Talent management på ICA Gruppen AB och ansvarar för initiativ som syftar till att ICA ska vara en inkluderande arbetsplats . – Vi arbetar med projekt för att uppmuntra handlare att anställa personer med funktionsnedsättning i Sverige,