ENGAGEMANG Linda handlar mat och hygienartiklar t
ill familjer med tomma kylskåp. ”Att ge är berikande” En försiktig önskan om lite köttfärs från en mamma som inte hade råd att handla mat fick Linda Sundström att bli engagerad i Giving People. TEXT PETRA RENDIK // FOTO CHRISTOPHER HUNT ” Många tror att fattigdom inte finns i Sverige” OM HON INTE MINNS FEL kan Linda Sundström från Stockholm ha varit den första som delade ut en matkasse till en behövande barnfamilj genom Giving Peoples försorg. Av en ren slump hade hon sett på Facebook att en småbarnsfamilj behövde hjälp med att få mat på bordet. Linda messade mamman i familjen och frågade vad de behövde. Det satt långt inne, mamman ville inte vara till besvär. Men Linda insisterade, vad behövdes? – Till slut sa hon att hon skulle bli tacksamför lite köttfärs, så att barnen kunde få tacos. Fattar du? Tacksam för köttfärs! Mina ungar blir ju inte ens tacksamma när de får nya skor, säger Linda upprört. Sedan dess har Linda delat ut 10–15 matkassar till barnfamiljer som har det ekonomiskt tufft. De allra flesta som bett om hjälp är ensamstående mammor, vissa jobbar deltid, andra är sjukskrivna eller arbetslösa. VISSA DRABBAS VÄLDIGT HÅRT. Linda minns särskilt en kvinna som förlorade sin man, för att bara några månader senare bli av med jobbet. Hon har mött familjer som saknat allt. Hon har träffat människor som sover på madrasser på lägenhetshotell. Hon har sett tomma kylskåp hos barnfamiljer. Hon har varit med om att en tonårspojke bryter samman av glädje för en munkjacka – och kanske mest för att han såg sin mamma lite glad och lättad när hon samtidigt fick 48 KOLLEGA 8/15 några matkassar. Det är aldrig något extravagant som önskas, bara det allra nödvändigaste. – Att vara givare är berikande, men också känslosamt. Jag ger delvis för att döva mitt dåliga samvete för att jag har det så bra. Men det är också jobbigt, ibland grejar jag det inte. Jag vill ju inte vara den som bryter ihop, fast ibland … Det är tufft att se, säger Linda och tystnar. HON TYCKER ATT FATTIGDOM i Sverige är ungefär lika tabubelagt som psykisk sjukdom. Det finns, men man låtsas inte om det. – Jag diskuterar ofta fattigdom med andra, många tror att den inte finns. En kollega likställde fattigdom med att inte kunna åka till Åre på skidsemester. Men det är ju inte det jag pratar om! Jag pratar om att gå i Foppatofflor på vintern eller inte ha råd att köpa ett par gummistövlar till sitt barn. Fattigdom handlar inte bara om materiell standard. Det gör människor ensamma och utanför. Många som Linda delar ut matkassar till har ett behov att få prata. – Att inte ha råd är förenat med skam. Man berättar inte för de andra föräldrarna att man inte har råd att skicka med frukt till skolan eller att man sjukskriver barnen när det är utflykter som kräver matsäck och en slant till glass. Vi måste börja prata om det här på alla nivåer. Ska vi få bukt med fattigdomen måste vi bryta tabun och erkänna att den existerar i Sverige, säger Linda Sundström.