Nordens Tidning Föreningen Nordens kopplingar till
Ukraina går genom samhällsutveckling och folkbildning...
INSPEL Sveriges utrikesminister Ann Linde, Natos
vice generalsekreterare Mircea Geoana och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto. NORDEN I NATO ÖPPNAR NYA MÖJLIGHETER Sveriges och Finlands inträde i Nato öppnar nya fönster för det nordiska samarbetet. Säkerhetspolitiken har begränsat oss. Tage Erlanders försök att skapa ett nordiskt försvarsförbund misslyckades. Atlantpakten blev istället ett alternativ för flera nordiska länder. I SJÄLVA VERKET blev det fem olika säkerhetspolitiska lösningar i Norden. Island har inget eget militärt försvar men har stötts av Nato genom en amerikansk militärbas fram till år 2006. Danmark och Norge blev Natomedlemmar. Bägge länderna har gjort undantag för kärnvapen på deras territorier men formulerad litet olika i de två fallen. Danmarks undantag har ansetts motiverad av landets tidigare närhet till Västtyskland. I Sverige har riksdagen beslutat om vår alliansfrihet och neutralitetspolitik. Formeln om alliansfrihet i fred syftade till neutralitet i krig gällde fram till 1992, då neutraliteten vid krig i vårt närområde relativiserades. Finland har betraktat sig som ett neutral land, men där har neutralitetens innebörd kommenterats i vänskapspakten med Sovjetunionen (VSB.fördraget) som upphävdes 1992. De fem nordiska länderna som utifrån ofta uppfattats ha en gemensam nordisk kultur och social sammanhållning har sålunda i säkerhetspolitiken varit rejält splittrade. Detta understryker givetvis att vi har levt i ett potentiellt högspänningsområde mellan Warszawapakten och Atlantpakten, där vi sökt kompensera detta med samverkan och sammanhållning på många andra samhällsområden. Under 2000-talet har man även sökt att kompensera det säkerhetspolitiska ”underskottet” främst genom svensk och finsk försvarssamverkan. NU MED hela Norden i samma försvarsförbund gäller det att snabbt utnyttja de nya möjligheterna till en gemensam försvarsplanering, som kan komma att höja tröskeln för militära konflikter i Östersjöområdet och Arktis – med ett hotfyllt Ryssland. Det finns i Sverige en mytbildning kring våra möjligheter att delta i fredsskapande insatser och internationell medling mellan länder i konfliktområden som skulle hämmas av ett Natomedlemskap. Det finns ingenting i den verkliga omgivningen som styrker ett sådant påstående. Natolandet Norge har de senaste åren haft flera medlingsuppdrag än vi och i de aktuella Jemen förhandlingarna spelar utöver Sverige USA en viktig roll. Det är andra konstellationer än tillhörigheten i ett försvarsförbund som avgör om internationell medling ska bli framgångsrik. Vi kan också fortsätta att arbeta för avspänning och även ömsesidig nedrustning av kärnvapen och spridning av kärnvapen. I dessa sammanhang skulle samnordiska initiativ ha betydelse. En förutsättning är då emellertid att regeringskansliet på flera nivåer stärker sina resurser hemma och internationellt för medlingsinsatser och fredsfrämjande. I så fall kunde Norden få betydelse och genomslagskraft också ifråga om säkerhet och avspänning – utöver vad vi nu är mest kända för – innovationsförmåga och social sammanhållning. MATS HELLSTRÖM ORDFÖRANDE I NORDEN INTERNATIONAL NORDENS TIDNING 2-22 11 FOTO: NATO
Nordens Tidning Få politiker har så lång erfarenhe
t av utrikespolitik som EU-minister Hans Dahlgren.
Nordens Tidning ”100 år av egensinne” är parollen
för Ålands 100-åriga självstyre som firas i år.
Nordens Tidning På Nordiska museet i Stockholm påg
år utställningen Come to Norden.