Nordens Tidning Föreningen Nordens kopplingar till
Ukraina går genom samhällsutveckling och folkbildning...
Nordens Tidning Få politiker har så lång erfarenhe
t av utrikespolitik som EU-minister Hans Dahlgren.
Nordens Tidning ”100 år av egensinne” är parollen
för Ålands 100-åriga självstyre som firas i år.
Nordens Tidning På Nordiska museet i Stockholm påg
år utställningen Come to Norden.
LANDET RUNT FELLESRÅDET – NY FORM FÖR SAMARBETE M
ELLAN JÄMTLAND HÄRJEDALEN OCH TRÖNDELAG I samband med Föreningen Nordens lokala årsmöte, som nyligen hölls i Östersund, var Erik-Widar Andersson, tillförordnad VD för Naboer AB, inbjuden för att informera om de nya former för samarbete mellan Jämtland Härjedalen och Tröndelag, som håller på att utvecklas. NABOER AB är det gränsöverskridande utvecklingsbolag, som för närvarande ägs av Region Jämtland Härjedalen, Tröndelags fylkeskommun och elva kommuner på båda sidor svensk/ norska gränsen. Erik-Widar Andersson har nyligen axlat rollen som tillförordnad VD efter Lennart Adsten, som klivit av efter 25 år som VD. Det var vid det senaste årsskiftet som Fellesrådet etablerades som ett politiskt samarbetsorgan mellan Region Jämtland Härjedalen och Tröndelags fylkeskommun. Fellesrådet har därvid fått rollen som gränskommitté med stöd från Nordiska ministerrådet och kommer att arbeta i ministerrådets anda för ökad förståelse och samverkan mellan våra länder. Fellesrådets stämma kommer att hållas i norska Lierne kommune i juni och blir en markering för övergång till driftsfrågor med en utökad styrelse, som kan börja verka operativt med det egentliga uppdraget. – Avsikten framöver är att Naboer AB ska ha uppgiften att verkställa och genomföra Fellesrådets beslut, förklarade Erik-Widar Andersson. GENOM NABOER AB kan konkreta samarbetsinsatser över nationsgränser genomföras med ekonomiskt stöd från EU:s Interreg-program. Redan nu bedrivs ett antal Interreg-projekt – bl a projektet ”Kreativa upplevelser”, som arbetar med kompetensutveckling inom turistbranschen och EU-certifiering av guider. Insatser som bedöms förbättra förutsättningarna att locka fler turister från övriga Europa till vår del av Norden. Erik-Widar Andersson pekade också på att arbetsmarknadens förutsättningar nu förändras snabbt, och fortsatte: – Möjligheterna till distansarbete gör att allt fler flyttar till vår del av Norden utifrån livsstilsval. Samtidigt görs bedömningen att det kommer att fattas flera hundra tusen personer i arbetskraften de kommande tio åren. Redan nu har servicenäringarna stora rekryteringsproblem. VIKTIGA FRÅGOR att arbeta med framöver kommer därför, enligt Erik-Widar Andersson, att vara attraktionskraft och arbetsmarknadsfrågor, men även att verka för infrastrukturfrågor och etableringar av olika slag. Meråkerbanans elektrifiering, som enligt planerna ska bli klar i slutet av år 2024, kommer givetvis att ge helt nya möjligheter till tågförbindelser över gränsen. Infrastrukturfrågor är alltid aktuella och den 7-8 juni ordnas en konferens i Stiklestad på detta tema, dit infrastrukturministrarna i såväl Norge som Sverige har inbjudits. Det blir tillfälle till dialog för förtroendevalda från båda sidor riksgränsen, entreprenörer, tjänstemän och andra intressenter. Fokus detta första tillfälle har lagts på den kulturella och kreativa sektorn eftersom den sektorn påverkats mest av pandemin. Temat är hur företagen ska kunna utveckla sina produkter med hjälp av de nya fordringar som pandemin ställt. – Det gäller nu att den elektrifierade Meråkerbanans möjligheter kring tågkommunikationer med person- eller godstransporter tas till vara på bästa sätt, sa Erik-Widar Andersson, som avslutning på sitt intressanta föredrag. DET KAN konstateras att Fellesrådet i sig är ett spännande initiativ. Och det blir ännu mer spännande att följa framöver för vänner av nordiskt samarbete! TEXT: BERT-OLOF ZACKRISSON NORDENS TIDNING 2-22 29 SVERIGE GENOM ISLÄNDSKA ÖGON HUR ÄR det flytta mellan våra nordiska länder? Hur upplever en islänning Sverige? I anslutning till Nordens dag anordnade Föreningen Norden i Gävle ett föredrag på Stadsbiblioteket om hur det är att komma från Island till Sverige. Haukur F. Hannesson, före detta gävlebo numera bosatt i Västerås, berättade om hur han på 80-talet kom till Sverige, välutbildad och svenskspråkig, men ändå hade svårt att förstå sig på det svenska samhället. Visst var tjänstemännen på Skatteverket förvånande vänliga, men på Posten mötte han misstro när han skulle skaffa sig id-kort. Svenskarnas vurm för att planera sin tillvaro i minsta detalj var svår att vänja sig vid. På Island bestämmer man sig spontant och sent för möten och aktiviteter. Det kan ju bli snöstorm när som helst! Islänningarna är inte rädda för konflikter och det gäller att med alla krafter hävda sin åsikt. Haukur blev ibland missförstådd av svenska kolleger när han på isländskt vis argumenterade lite väl hårt. Och så var det där med potatisen. Det blev chock för familjen när Haukur kom tillbaka till Island och kokade potatisen – skalad. TEXT: INGRID IREMARK