1177 Region Uppsala

1177 Region Uppsala Inspiratören Raheeq Karim, 23 1177 Region Uppsala Ta vara på ljuset 1177 Region Uppsala Tema Lungor Birgitta, 68, har KOL 1177 Region Uppsala Stefan har samlarsyndrom 1177 Region Uppsala Linnéa blev frisk från leukemi 1177 Region Uppsala Dania och Isak talar om ungas psykiska hälsa 1177 Region Uppsala Mardrömmar, sömngång och natts kräck Sömngång innebär att barnet exempelvis vandrar ru nt, går i trappor eller öppnar dörrar i sömnen. Ögonen är öppna, men barnet är sällan kontaktbart eller minns händelsen efteråt. Som vuxen kan du lugnt leda tillbaka sömngångaren till sängen. – Det finns ingen anledning att väcka barnet, som sover djupt. Största risken med sömngång är att barnet, som ofta rör sig klumpigt, skadar sig. Vid upprepad sömngång är det viktigt att göra omgivningen säkrare så att barnet exempelvis inte ramlar i trappan eller går ut. Ungefär 20 procent av alla barn går i sömnen någon gång. Sömngång kan utlösas av feber, sömnbrist eller stress, eller av att vara kissnödig. Det kan också vara ärftligt. – Sömngång förekommer i förskoleåldern, men är vanligast mellan åtta och tolv år. Därefter klingar det ofta av. Att prata i sömnen är en annan form av parasomni som kan uppkomma i alla sömnstadier. – Ju djupare barnet sover, desto mer + Sök vård Kontakta en barnavårdscentral, elevhälsan, en vårdcentral eller barnspecialistmottagning om barnet: • Mår dåligt av mardrömmar, även på dagen. • Verkar vara rädd för att somna och sover oroligt. • Går i sömnen och du upplever att det är ett problem. • Ofta har nattskräck. • Har nattskräck även efter att hen har kommit i puberteten. osammanhängande är talet, med färre riktiga ord. Nattskräck är vanligast i förskoleåldern och brukar klinga av senast i tolvårsåldern. Typiskt är att barnet plötsligt, efter någon timmes sömn, sätter sig upp och skriker skräckslaget med uppspärrade ögon. – Barnet verkar inte känna igen föräldern och vill varken bli upplyft eller tröstad. Som vuxen finns inte mycket annat att göra än att finnas där och se till att barnet inte skadar sig, så återgår det snart till att sova lugnt. En attack brukar vara över efter någon eller några minuter. – Många föräldrar upplever det som mycket obehagligt, men barnet har sällan några minnen av händelsen. Man behöver därför inte prata om den dagen efter. Nattskräck kan, liksom sömngång, orsakas av ärftlighet, feber, sömnbrist, stress eller kissnödighet. – Även oljud, ljus eller beröring kan trigga. Fundera över om det är något som stör barnet under natten eller om hen får tillräckligt med sömn. Återkommer attackerna vid samma tidpunkt varje natt kan man försöka väcka barnet lätt 15–30 minuter innan nattskräcken brukar komma. Då hinner barnet inte ner i den djupa sömnen då nattskräcken börjar. – Gör det regelbundet i en vecka, det brukar bryta mönstret. Men risken är att väckningarna i stället ökar barnets sömnbrist. De flesta barn får någon period av parasomni och för det mesta behöver man inte söka vård. – Kontakta vården vid långvariga problem som ni inte kommer till rätta med eller som påverkar barnets hälsa och välmående negativt, säger Kristoffer Bothelius. MER INFORMATION 1177.se/somnbesvarhosbarn 1177 4 • 24 27 1177 Region Uppsala Guide: Preventivmedel