Barnböcker 2024/2025 1
Sverige är inte alltid bäst. Åtminstone inte ensa
mt om att vara bra. Världen är fylld av vackra, poetiska, spännande, sorgliga, konstfulla och humoristiska barnböcker. Så låt oss titta ut! För snart 20 år sedan gav barnboksförlaget Trasten ut bilderboken Papa Diops taxi. Den blev snabbt populär bland barn i Sverige och det dröjde inte länge innan upplagan var utsåld och En bok för alla tog sig an nyutgivningen. Det blev en viktig bok för många barn, inte minst för dem med rötter i Afrika. Papa Diops breda leende och den röda taxi-bussen som far från Dakar till Saint Louis i Senegal fascinerar barn och boken är fylld av färgsprakande miljöer och spännande detaljer. Den visar många aspekter av det vardagliga livet i Senegal och stolta sidor av den afrikanska kontinenten. Därefter har det förstås kommit fler böcker från olika delar av världen som har blivit översatta till svenska. När koreanska Baek Heena vann ALMA-priset 2020 blev hon vida uppmärksammad för sina bilderböcker där hon bygger upp hela världar som hon ljussätter och fotograferar, ofta med lerfigurer som hon själv skapar med hög precision och tydliga ansiktsuttryck. Det handlar om konst på hög nivå och ett tydligt barnperspektiv. Detsamma gäller argentinska författaren och illustratören Isol, som även hon har vunnit ALMA-priset. Med humor och skärpa intar hon ett samhällskritiskt perspektiv och ställer sig på barnens sida. 38 38 Under flera år har dessvärre färre barnböcker översatts från andra språk och när det sker är det ofta små förlag som passionerat tagit sig an uppgiften. Med viss tillförsikt kan vi hoppas att trenden är på väg att vända. Svenska Barnboksinstitutet visar i årets bokprovning att antalet översatta titlar har ökat något jämfört med förra året. Fler böcker har till exempel blivit översatta från franska, och det behöver ju inte betyda att de bara är från Frankrike. Många fantastiska böcker till trots får man lätt känslan av att böcker från andra delar av världen har svårt att ta plats på den svenska barnboksmarknaden och de syns nästan aldrig bland tidningarnas topplistor om de inte har vunnit ALMA-priset eller skrivits av en internationellt mycket känd författare. Men i Sverige bor barn med ursprung i olika länder, både nära och fjärran. Här finns också olika minoritetsgrupper. Det borde vara självklart att låta världen ta plats i våra barnböcker och att låta dessa böcker synas i medier, bokhandeln och på biblioteken. Att barn får ta del av andra miljöer och sätt att leva på, känna stolthet för att man blir representerad i vardagliga sammanhang, inte bara när det handlar om krig, flykt och misär, att se likheter med människor från andra kulturer än den egna handlar inte bara om att väcka nyfikenhet, empati och kunskap. Det är också läsfrämjande. För många barn blir bilderboken det allra första mötet med berättelser och bildkonst och alla barn dras inte till samma böcker. Att bara välja det som vi redan känner till eller en viss estetik, gör oss likformiga och okreativa. Kanske skulle många barn uppskatta nigerianska författaren Atinukes böcker om Anna Hibiscus,