Advokaten 1
Reportage Svensk juriststämma vanligaste förnamne
n på bolagens vd:ar, vilka i år var Johan följt av Anders, Per, Peter, Thomas och Lars. Inga av de vanligaste tio namnen är kvinnonamn. seminariet avslutades av Anders Danielsson, generaldirektör för Migrationsverket och före detta generaldirektör för Säpo, som talade om sina erfarenheter av ledarskap. – Man brukar säga att någon är född antalet kvinnor i ledningen blivit fler, ledningsgrupperna har bara krympt i storlek. Amanda Lundeteg tog upp den senaste forskningen från Harvard Business Review som visar att bolag som har minst en kvinna i styrelsen har 42 procent högre rörelseresultat, 66 procent högre avkastning på investerat kapital och löper 20 procent mindre risk att gå i konkurs. Amanda Lundeteg lockade till skratt när hon visade den så kallade ”Anderslistan”, som infördes av Veckans Affärer på 2000-talet och som finns med i rapporten. Den visar de Jämställdhetsminister Maria Arnholm är fortfarande tveksam till kvotering av kvinnor till börsbolagens styrelser, men hon kan tänka sig att ompröva den inställningen. ledare. Det tror inte jag på. Du kan ha talang, men jag tror att du lär dig ledarskap och sen har du ett intresse. Du tycker det är roligt att leda. Då kan du bygga upp ett ledarskap, sa han. Anders Danielsson sa att myndighetschefer har möjlighet att påverka i jämställdhetsfrågor genom att sätta ner foten, vara väldigt tydliga och få till stånd ändringar i rekryteringen. Han berättade att när han var länspolismästare i Skåne ifrågasatte han upprepade gånger varför inte kvinnor kunde ingå i insatsstyrkan och till slut gav det resultat. – Jag ställde den berömda frågan ”varför” fem gånger. Prova det någon gång. Då brukar man få svaret. n tillhandahåller tjänsterna med ekonomiska sanktionsmöjligheter. Ytterst måste det finnas en myndighet som har rätt att dra ut sladden när det går för långt och vi har redan den myndigheten, Datainspektionen, sa Charlotte Brokelind. Att hon kräver ny lagstiftning innebär enligt henne att hon riskerar att trakasseras på nätet, vilket hon ser som ett bevis för att yttrandefriheten har blivit ett hot mot sig själv. – Politikerna måste ta ansvar och våga stå upp mot journalister och andra som hävdar att man inte kan göra något för att yttrandefriheten skulle inskränkas. Jag menar att det är bara Advokaten Nr 3 • 2014 trams. Yttrandefriheten ska visst vara intakt, men det är vi som värnar den verkliga yttrandefriheten, det demokratiska och jämställda samhället, som måste få bestämma nu. Justitieminister Beatrice Ask (M) Så bekämpades den grova organiserade brottsligheten i Södertälje – vänd! tycker inte att rättsväsendet har kapitulerat. Hon sa nej till ökade resurser, ny lagstiftning och mer granskning av operatörerna. I stället förespråkar hon ändringar i nuvarande lagstiftning, vettiga regler för operatörerna och effektivare arbetsmetoder. Exempel på ändringar i lagstiftningen är att ”särskilda skäl” ska tas bort för att få väcka åtal vid förtal och att lagstiftningen om olaga hot och ofredande moderniseras. Beatrice Ask tycker inte att problemet alltid är att integritet står mot yttrandefrihet. – Däremot måste man sortera vilket som är vad för att kunna göra en riktig avdömning. På grund av den snabba utvecklingen befinner vi oss i en sits där vi inte riktigt har sorterat allt. ordföranden i justitieutskottet Morgan Johansson (S) instämde i att det bästa vore att förstärka den nuvarande lagen utan att skada de publicistiska principerna. Han kunde inte heller lova mer resurser, men var öppen för att pröva de flesta vägar för att komma åt näthatet. n 19