Advokaten 1
Debatt Bodelning av minoritetsposter Med anlednin
g av Skatteverkets agerande i frågan om värdering av minoritetsaktier i konsultbolag konstaterar advokaterna Johan Wiklund och Per Nerle att frågan är intressant, inte bara ur ett skatteperspektiv utan också från en familjerättslig synpunkt. U nder senare tid har Skatteverket drivit frågan om värdering av minoritetsaktier i konsultbolag och gjort gällande att varken förvärvspriset eller aktieägaravtals prismekanism har avgörande betydelse vid värdering av aktierna. Skatteverket hävdar att aktierna skall värderas till marknadsvärde varvid substansvärdet och aktieutdelningen är viktiga komponenter i värdebedömningen. Om Skatteverket vinner framgång med sin uppfattning kommer delägaren att beskattas för löneförmån och fåmansbolaget tvingas betala sociala avgifter. Frågan är intressant, inte bara ur ett skatteperspektiv utan också från en familjerättslig synpunkt. Vid bodelningar i samband med äktenskapsskillnader är det en grundläggande princip att makarnas tillgångar skall delas lika sedan vardera maken fått täckning för sina skulder ur sitt giftorättsgods. UTDELNINGARS INVERKAN PÅ AKTIEVÄRDERINGEN OCH PÅ BODELNINGEN I ÖVRIGT De flesta värderingsmetoder för aktier bygger på en diskontering av framtida intäktsströmmar från bolagets rörelse. Om vi antar att vi sätter 40 kalkylräntan till fem procent och att vi kan se fram emot tio års utdelning om 10 tkr per år så blir värdet på aktierna drygt 77 tkr. Utgångspunkten är att aktierna åsätts detta värde i bodelningen. Ofta har den aktieägande maken uppfattningen att utdelningen endast är ett sätt att få ut lågbeskattad lön och att själva lönen har satts utifrån detta förhållande. Fordran på framtida marknadsmässig lön ingår inte i bodelningen, än mindre kan den läggas till grund för värderingen av aktierna. Resonemanget har visst fog i de allra minsta bolagen. I sådana fall blir värdet oftast baserat på bolagets substansvärde. I bolag med stort antal delägare, exempelvis konsultbolag, är den enskilde delägarens arbetsinsats oftast av mera underordnad betydelse. I dessa bolag kan delägarens arbetsinsats också utföras av annan yrkeskunnig person utan att vinstgenereringsförmågan nödvändigtvis blir sämre. Utdelning sker efter beslut av bolagsstämma. Beloppet överförs till delägarna under rubriken ”utdelning” och beskattas som sådan. Skämtsamt brukar man säga att det som ser ut som en fisk och luktar som en fisk i regel är en fisk. Rätten till framtida utdelning i dessa bolag, skall enligt vår uppfattning, ingå i värderingsunderlaget för aktierna. I konsekvens härav skall också den utdelning som arbetats upp per brytdagen ingå bland de tillgångar som skall ingå i bodelningen. AKTIEÄGARAVTALS INVERKAN PÅ AKTIEVÄRDERINGEN Aktieägaravtal innehåller ofta att anställning är en förutsättning för att man skall vara aktieägare i fåmansbolaget. Om aktieägaren slutar sin anställning så skall aktierna säljas. Detsamma gäller om del - ägaren blir sjuk eller avlider. Aktiernas verkliga värde kan väl då inte rimligen vara annat än vad som kan erhållas vid försäljning enligt aktieägaravtalet? Men binder aktieägaravtalet även andra maken? Obligationsrättsliga avtal binder endast i undantagsfall tredje man. Ett sådant fall är om av talet innebär en fördel för denne vilket inte är fallet i denna situation. Skulle andra maken tillskiftas aktierna utan att vara bunden av aktie ägaravtalets värderingsregler kan denne komma att få bättre position än den ursprungliga ägaren. Denna fördel är dock oftast försumAdvokaten Nr 3 • 2014