Advokaten 1
Debatt Barnkonventionen måste Fördelarna med att
barnkonventionen görs till lag är att barnkonventionen skulle bli direkt tillämpbar i svenska domstolar och vid andra myndigheter. Det skulle också ställa högre krav på kompetens hos beslutsfattare om barns behov och rättigheter. Det anser Odd Swarting, advokat och ordförande för UNICEF Sverige, och Christina Heilborn, barnrättsjurist och programchef på UNICEF Sverige. E n av årets första nyheter angående barns rättigheter handlade om att Högsta domstolen faktiskt hänvisat till FN:s konvention om barnets rättigheter. Beslutet innebar att en barnfamilj fick bo kvar i sitt hus och slippa bli vräkt trots pappans skulder. Högsta domstolen bedömde att en avvägning mellan olika intressen måste göras och att det i detta fall ledde till att det inte fanns tillräckliga skäl för tvångsförsäljning av huset då det skulle innebära betydande olägenheter för familjen. När intresseavvägningen gjordes tog Högsta domstolen hänsyn till barnets bästa i enlighet med barnkonventionen. Detta till skillnad från hovrätten som menade att det inte fanns något tolkningsutrymme inom vilket barnkonventionen skulle kunna beaktas. Inte heller tingsrätten ansåg att barnkonventionen hade någon större betydelse eftersom den inte gäller som lag här i landet. Det är glädjande att Högsta domstolen hänvisar till barnkonventionen men samtidigt anmärkningsvärt att detta ses som en nyhet med tanke på att det är 25 år sedan i år som konventionen antogs. Sverige har varit 42 bunden av konventionen sedan 1990 men så länge den inte gäller som svensk lag kommer den att behandlas styvmoderligt inom rättsväsendet. UNICEF Sverige har tillsammans med andra organisationer, myndigheter och experter länge arbetat för att barnkonventionen ska bli svensk lag. anledningen är att det inte räcker att den åberopas och tillämpas i undantagsfall, utan det ska naturligtvis vara huvudregeln. Några personer gör nu säkert gällande att beslutet från Högsta domstolen visar att barnkonventionen inte alls behöver inkorporeras och därmed göras till svensk lag, utan den kan ju redan nu användas när beslut tas där barn berörs. Andra hävdar att barnkonventionen medför alltför långtgående konsekvenser där barns intressen ges orimligt stort utrymme. Vissa ser kanske beslutet från Högsta domstolen som bevis för sin tes att barnkonventionen är för krånglig att tolka och tillämpa för en svenskt skolad jurist. Vi anser att nuvarande sätt att förhålla sig till konventionen genom den så kallade transformeringsmetoden, som innebär att lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser, inte räcker för att garantera barn deras rättigheter. Så länge barnkonventionen inte har status som svensk lag kommer den att ignoreras av myndigheter och domstolar. Transformeringsmetoden behöver kombineras med en inkorporering som gör hela konventionen till svensk lag. På så sätt skulle konventionen tas på större allvar. Sverige har kritiserats av FN:s barnrättskommitté, vars uppgift är att granska hur länderna lever upp till barnkonventionen. FN-kommittén rekommenderar Sverige att stärka barnkonventionens ställning genom att göra den till lag. fn-kommittén betonar att barnkonventionen klart och tydligt ska återspeglas i nationella lagar och praxis, att rättigheterna ska kunna åberopas i domstol och att bestämmelserna tilllämpas av myndigheterna. Det gäller framför allt de fyra grundläggande principerna, som handlar om skydd mot diskriminering, barnets bästa, rätt till utveckling samt respekt för barnets åsikter. Dessutom anser FN-kommittén att internationella åtaganden bör prioriteras framför den nationella rätten Advokaten Nr 3 • 2014