Advokaten 1
Nyheter Nya säkerhetskontroller i Stockholms ting
srätter Tingsrätterna i Stockholms län, förutom Nacka tingsrätt, inför successivt i år inpasseringsrutiner med fasta säkerhetskontroller vid domstolarnas entréer. Alla advokater som brukar besöka Stockholms tingsrätter i tjänsten bör omgående skaffa advokatlegitimation. I enlighet med gällande lagstiftning ska advokater slippa genomgå säkerhetskontroll, men i praktiken förutsätter detta ofta att advokaten kan intyga att han eller hon är advokat, vilket ska göras genom legitimation. Det absolut smidigaste sättet för en advokat att passera inpasseringskontrollen är att visa upp sin advokatlegitimation. Om advokaten inte har skaffat advokatlegitimation, kan legitimering i stället ske dels genom vanlig fotolegitimation och kallelse eller förordnande, dels genom fotolegitimation och ordningsvaktens kontroll i Advokatsamfundets matrikel i vilken samtliga advokater finns listade. Normalt behövs dock ingen legitimation om advokaten är känd av ordningsvakterna på en viss domstol. – Det är en mycket stor fördel både för advokaterna själva och för domstolarna om advokater skaffar advokatlegitimation. Denna särskilda advokatlegitimation underlättar även inpassering i utländska domstolar, säger Advokatsamfundets stf. chefsjurist Johan Sangborn. Rådet är därför att alla advokater som ofta besöker Stockholms tingsrätter i tjänsten bör skaffa advokatlegitimation genom att kontakta Advokatsamfundet. Läs mer på Advokatsamfundets hemsida. Nya former av människohandel Rikskriminalpolisen har utrett sitt första fall av människohandel med syfte att utnyttja någon för krigstjänst. Det handlar om en ung svensk pojke som greps utomlands. Våren 2012 kom information om misstänkt människohandel för krigstjänst till Rikskriminalpolisen. Enligt informationen hade en 16-årig svensk pojke gripits utomlands i september 2011 efter att han hade rest in illegalt i ett land i Mellanöstern, skriver Rikspolisstyrelsen på Polisens hemsida. – Man misstänkte att pojken och sällskapet han reste med sannolikt var på väg till ett grannland för att delta i en väpnad konflikt, säger kriminalkommissarie Kajsa Wahlberg på Rikspolisstyrelsen. Enligt Säkerhetspolisen händer det att personer reser eller fås att resa från Sverige till Afghanistan, Pakistan, Somalia, Irak, Jemen och Syrien för att ansluta sig till våldsfrämjande islamistiska nätverk och där tränas för att delta i olagliga våldshandlingar eller i väpnade konflikter. Södertörns tingsrätt i Flemingsberg söder om Stockholm. Biträdande jurister får inte legitimationskort Det är inte aktuellt att införa legitimationskort för biträdande jurister. I och med att Stockholmstingsrätterna successivt inför fasta säkerhetskontroller för inpassering till domstolarna, har frågor uppkommit om de biträdande juristernas situation. Vissa har framfört önskemål om att Advokaten Nr 3 • 2014 Advokatsamfundet ska utfärda särskilda legitimationskort, liknande advokatlegitimation, även för biträdande jurister. En särskild legitimation för biträdande jurister utfärdad av Advokatsamfundet skulle dock inte hjälpa till under inpasseringen vid säkerhetskontroller, eftersom det enbart är advokater som i lag är explicit undantagna från säkerhetskontrollen, inte biträdande jurister. Advokater har därför stor användning av en advokatlegitimation som direkt styrker att personen är advokat och därmed inte behöver genomgå säkerhetskontroll. Biträdande jurister måste i samband med biträdesuppdrag i domstol i stället visa fotolegitimation och kallelse eller förordnande. Ungdomar är allt mindre brottsliga Män födda 1985 har varit mindre brottsliga som unga än de män som föddes 20 år tidigare. Det visar en stor studie från Stockholms universitet. Studien analyserar vilken betydelse förändringar i samhällsstrukturen har för ungdomsbrottsligheten och omfattar alla människor födda 1965, 1975 och 1985 som bodde i Sverige när de var 16 år. Andelen unga män som lagförs för brott minskar sedan början av 1990-talet, men bland unga kvinnor ökar i stället kriminaliteten. Nedgången i ungdomsbrottslighet har skett samtidigt som ungdomars livsvillkor har blivit svårare och präglade av större ojämlikhet. Den tydligaste riskfaktorn för kriminalitet är dåliga skolresultat. ”The Life Course of Young Male and Female Offenders. Stability or Change between Different Birth Cohorts?” 9 FOTO: TOM KNUTSON