Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd använda biblioteken. Ann
e Goulding, från Wales men idag verksam vid Victoria University i Wellington, Nya Zeeland, är en av de internationellt mest namnkunniga biblioteksforskarna som har ägnat dessa frågor sin uppmärksamhet. I två brittiska studier från 2003 och 2004 undersöker hon med olika kolleger bland annat bibliotekariers syn på alternativa serviceformer ur ett socialt delaktighetsperspektiv, inte minst med inriktning på äldre. Slutsatsen i den ena studien är, att även om mobila enheter är mycket populära, så kräver tjänsteutbudet variation också i serviceformer, där framförallt bokdepåer i närbutiker, postkontor (om sådana finns) eller liknande lyfts fram som betydelsefulla, särskilt om det ges möjlighet att kombinera ett utbud av böcker och annan media med en grundläggande tillgång till internettjänster och möjlighet att exempelvis göra egna bokreservationer 60 . I den andra studien undersöks kostnadseffektiviteten i biblioteksbussar/biblioteksbilar som kör till små byar och enskilda bostäder i förhållande till andra lösningar, som filialbibliotek och depositioner i närbutiker. Slutsatsen visar att det absolut billigaste är att hämta låntagarna och köra dem till ett fast bibliotek. Detta skulle också kunna innebära ett socialt inkluderande mervärde, särskilt för äldre människor. Biblioteksbussarna ansågs dock vara så populära att en sådan förändring i praktiken skulle vara svår att genomföra.61 Också i en amerikansk studie som genomförts av Cynthia Hughes vid University of Wyoming i samarbete med bland annat The Association for Rural and Small Libraries (ARSL)62 genom en enkät besvarad av drygt 700 bibliotekarier över hela USA63 fokuseras glesbygdsbibliotekens varierade serviceutbud gentemot äldre låntagare . Studien lyfter fram bibliotekens centrala roll som samlingspunkt i lokalsamhället och stryker särskilt under vikten av den personliga kontakten och närheten mellan bibliotekarierna och de äldre låntagarna i utformandet av verksamheter som passar deras behov. Just den personliga närheten, men också samverkan med föreningar och organisationer som finns på orten beskrivs som det kanske viktigaste i en ojämn kamp mot minskande resurser och vikande befolkningsunderlag. En rad goda exempel lyfts fram i studien. De svenska folkbibliotekens arbete med att hantera tillströmningen av nyanlända i mitten av 2010talet har uppmärksammats i många sammanhang – inte minst då det som gjorts i glesbygdskommuner. Vid Bibliotekshögskolan i Borås har arbetet följts av forskare som Ola Pilerot, Jenny Lindberg och Frances Hultgren. Det som stått i centrum för uppmärksamheten har varit såväl flyktingars informationsbehov64 samt nyanländas biblioteksvanor66 , bibliotekens praktiska arbete vid mottagandet av nyanlända65 . I framförallt de två sistnämnda studierna formuleras resultat av stor praktisk betydelse för glesbygdsbiblioteken. Båda bygger på ett digert material av intervjuer, enkäter och fokusgruppintervjuer från främst bibliotek i mellansverige. Studien om bibliotekens praktiska mottagande lyfter särskilt fram vikten av samordning och samverkan dels med myndigheter och aktörer som lokalt ansvarar för mottagandet av flyktingar, dels med civilsamhället i övrigt för att integrera de nya verksamhetsformer som uppstått i och med det tryck de nyanlända ofta inneburit på biblioteken. Också det akuta behov av nya (språk)kompetenser som uppstått i bibliotekens personal lyfts fram, då flera av de problem som upplevts har att göra med språkförbistring, möten mellan olika kulturella koder och känslomässiga påfrestningar bland personalen. Studien om de nyanländas biblioteksanvändning bekräftar i mångt och mycket den dominerande yttre bilden av biblioteken som flexibla och betydelsefulla för de nyanlända. Det är främst två aspekter som lyfts fram; biblioteksrummets betydelse som en plats för socialt inkluderande och stadga i en tillvaro präglad av osäkerhet samt läsningens betydelse för en önskad tillägnan av det svenska språket. Problem som identifieras är bland annat ett begränsat och svåranpassat medieutbud. Båda studierna rymmer gott om exempel på tillämpade verksamhetsformer och initiativ både från bibliotekarier och användare. Det intresse för nya serviceformer och ökad tillgänglighet som meröppet är ett uttryck för och som slagit igenom i biblioteken både i Sverige och internationellt under 2010talet har under senare år också rönt de biblioteks och informationsvetenskapliga forskarnas intresse. Den hittills mest omfattande sammanfattningen av erfarenheter gestaltade genom egna och andras studier ryms i den danske biblioteksforskaren Carl Gustav Johannsens bok Staff-less libraries: innovative staff design, som publicerades 2017.67 Här beskrivs meröppet som den tredje revolutionen i folkbibliote18/68