Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd kens arbete med ökad til
lgänglighet – de två tidigare är införandet av öppna hyllor samt automatiseringen av utlån och återlämningsrutinerna som frigjorde tid för bibliotekarierna att arbeta mer användarnära. Boken redogör för och diskuterar en lång rad studier, vars varierade resultat skrivs om till erfarenheter av implementerandet av olika strategier för meröppet. Johannsen konstaterar att erfarenheten av meröppna bibliotek generellt är god, men samtidigt korresponderar med motiven för att införa dem, något som ofta skiljer sig åt mellan olika länder. I till exempel Danmark och England förknippas meröppet i hög grad med ekonomiska neddragningar, medan så inte tycks vara fallet i Sverige, där det istället ses som en utveckling av biblioteksverksamheten. Detta bekräftas av en svensk studie av meröppna bibliotek i Skåne, gjord av Johanna Rivano Eckerdal med kolleger vid Lunds universitet. De konstaterar också att meröppet främst fått genomslag i mindre landsbygdskommuner med dominans av medelklassfamiljer, där bibliotekets sociala funktion har en annan betydelse än i storstadsområdena, där såväl användare som bibliotekarier är mer skeptiska.68 Rivano Eckerdal har också publicerat en intressant analys tillsammans med Lisa Engström, doktorand i biblioteks och informationsvetenskap vid Köpenhamns universitet, där de konstaterar att just motiven för meröppet påverkar hur verksamhetsformen fungerar och uppfattas.69 Den är svår att bryta ut ur den helhet som bibliotekets verksamhet utgör men forskarna ser ett tydligt mönster i, att om meröppet motiveras som en del i en konstruktiv verksamhetsutveckling bidrar det till att upprätthålla eller stärka bibliotekets lokala demokratifrämjande roll. Om meröppet förknippas med ekonomiska besparingar och neddragningar av bibliotekens service och öppettider riskerar det att bidra till en urholkning av bibliotekets sociala legitimitet på orten. Litteraturen om bibliotekens arbete med minoriteter och urfolk, så kallad indigenous librarianship är bred och mångfacetterad. Tematiskt kan den sägas kretsa kring framförallt tre teman; hur biblioteken kan bidra till synliggörande av urfolk för majoritetssamhället, hur folkbiblioteken kan förbättra sin service till och inom minoritets och urfolksgrupper samt hur biblioteken förhåller sig, historiskt och i nutid, till nationella politiska initiativ som rör minoritets och urfolksfrågor. I många länder och regioner har forskningen gjort avsevärt mer än i Sverige och Norden på detta område. Exempel på länder där studier gjorts kopplade till en nationell diskussion om problemen är Iran och Nya Zeeland. Även i Norge finns enstaka studier gjorda. Här ska bara ges några exempel på hur sådan forskning kan se ut när den dessutom är kopplad till de villkor som präglar glesbygdsbibliotek. En nypublicerad studie från universitetet i Birjand om glesbygdsbiblioteken i provinsen Sydkhorasan i östra Iran visar på möjligheten för biblioteken att skapa förutsättningar för bevarande av urfolks traditionella kunskap och kultur.70 Ett viktigt resultat är, att bibliotekens roll ofta inte inskränker sig till arbetet gentemot folkgrupperna själva, här främst balucher, utan också spelar en viktig roll för enskilda folkgrupper gentemot exempelvis administrativa instanser på regional och nationell nivå. En intressant fråga som är mycket lite analyserad är det faktiska mötet mellan bibliotekarier tillhörande majoritetssamhället och urfolk. Anne Goulding och hennes kolleger i Wellington har här gjort en insats och pekar i en studie på en rad frågor som behöver studeras vidare. Exemplen hämtas från relationen mellan de nya zeeländska biblioteken och den maoriska urbefolkningen. Studien tar upp en rad aspekter, som metadata för litteratur och medier på urfolksspråk, nödvändiga kunskaper om språk och sociala koder samt det praktiska bemötandet i bibliotekslokalen.71 Detta är problem som är relevanta också för vår egen diskussion om glesbygdsbibliotekens relation till samerna och övriga nationella minoriteter. Den samiska situationen har i Norge studerats av bland andra Geir Grenersen vid Tromsö universitet. Fokuset för de av hans forskningsinsatser som är relevanta här rör sig om betydelsen av etablerandet av samiska kultur och dokumentationscentran som en del i bibliotekens och arkivens infrastruktur72 , samt folkbibliotekens betydelse för etablerandet av en samisk politisk identitet73 . I Sverige har mycket lite gjorts utöver de utredningar och rapporter som redovisats i detta kapitels förra avsnitt. En från dessa fristående studie som är värd att nämna är Sara Mikaelssons uppsats från den biblioteks och informationsvetenskapliga utbildningen vid Umeå universitet om informationsförmedling till samer i samiska förvaltningsområden.74 Då uppsatsen skrevs strax efter att den reviderade, nu gällande, bibliotekslagen trädde i kraft går det inte att utläsa några direkta effekter av den, men Mikaelsson konstaterar ett allmänt ljumt intresse 19/68