Bumsen 1
Från Kalmar körde jag norrut, med övernattning me
llan Ljusdal och Ånge, mot Manjärv utanför Älvsbyn i Norrbotten där familjen har en stuga, min fru kommer därifrån. Där blir jag i två dagar, bland annat för att göra litet jobb på stugan, men även för att invänta min kamrat Svante Oledal, han skall hänga med en bit på turen. Dag 4 14 juli kör vi småvägar mot Kukkolaforsen och högsätet för Svenska bastuakademin. Där är det just då akademins bastudag, så det blir rökbastu hela kvällen lång med dopp i Torne älv. Underbart! Nästa dag fortsätter vi in i Finland, det blir två fina dagar med även där mycket bastubad med simturer i små härliga sjöar. Dag 7 17juli skiljs våra vägar för en kort tid, Svante kör mot Helsingfors för att ta färjan till Tallinn i Estland, medan jag kör mot Imatra för att ta mig in i Ryssland och runt Sankt Petersburg. Den finska tullen upplyser mig om att ryssarna just den dagen inte släpper in några EU-medborgare, men om jag kör mot ryska gränsen via Lappenranta skall det inte vara några problem. Vid den ryska gränspassagen går allt fint och bra, det kan sägas med en gång att de ryska tullarna gjorde ett bra jobb under hela resan. Men ryssarna är de värsta och sämsta bilförare jag någonsin upplevt och jag har kört i många världsdelar. Bestämmer mig på ett tidigt stadium att jag inte skall reta upp mig på trafiken, utan köra lugnt och stilla utmed högersidan, sedan får ryssarna hållas för sig och ha sitt eget race. Vägstandarden är inte heller av den bästa. Skyltningen runt Sankt Petersburg är obefintlig, med hjälp av ett bra lokalsinne, erfarenhet och solen tar jag mig runt och kör mot Narva i Estland, dit kommer jag väldigt sent och därför blir det ett hotell som 28 BUMSEN 3 – 2012 egentligen är väl dyrt för min budget. Nästa dag återförenas Svante och jag 8 mil öster om Tallinn. Vi kör sedan tillsammans genom Estland, Lettland och Litauen. Estland och Lettland verkar ha kommit längst i utvecklingen. Dock ser man saker som upprör. I staden Ventspils i Lettland går vi ut och äter på kvällen, där är en kvinna som ser alldeles bedrövlig ut, fattig och eländig. Hon går runt på trottoaren och tigger av dem som sitter närmast, alla struntar dock i henne och fortsätter prata med varandra och skoja som om inget hänt. Tycker det är hemskt när någon måste förnedra sig som hon, och samtidigt bli behandlad som om man inte existerade. I detta nyrika land byggs samtidigt nöjesparker för EU-bidrag, åtminstone enligt skyltningen. De borde i första hand se till att alla invånare klarar sig utan att förnedra sig. Efter de baltiska länderna kör vi in i den ryska exklaven Kaliningrad (Königsberg fram till 1946 och tidigare huvudstad i Preussen) och jag är åter i ett land där vägskyltning inte existerar, vi lyckas dock ta oss till centrala Kaliningrad. Både region och huvudort heter Kaliningrad. Vi tar in på hotell Moskva och går sen ut på staden och får litet rysk mat i oss. På väg tillbaka till hotellet börjar det blåsa upp kraftigt och sen kommer en störtskur som gör att avloppssystemet inte hinner svälja undan allt vatten. Dagen efter lyckas vi leta oss ut ur staden och kör mot polska gränsen. I Polen äter vi lunch på en typisk polsk restaurant i staden Elblag, sedan kör Svante mot Tyskland och jag kör söderut genom Polen mot staden Lublin. Innan jag kommer dit blir det mörkt och dags för övernattning. Kommer in i en liten by för att fråga om natthärbärge, blir då inbjuden till en firmafest. En livsmedelsgrosshandel har bjudit in de småhandlare Sporthotell i Polen. Billigare än så här blir det inte. Ryska pojkar på en Dnepr 11, utanför staden Kursk. Vattenkonst i Kaliningrad. De svenska bankernas automater finns överallt i de baltiska länderna, såsom här i Litauen. Jag och Nil tältar i utkanten av Omsk.