Bumsen 1
som är deras kunder, samt nu även mig. Blir en de
l öl och grillat innan jag kryper till kojs. Nedlagd gränsstation mellan Lettland och Litauen. Dag 14 24 juli kör jag in i Ukraina i riktning mot Kiev, vad det mesta som upplevs från motorcykelsadeln gäller, såsom trafikrytm, skyltning, vägstandard, hus och natur, påminner det om Ryssland. Cirka 15 mil från Kiev är den lilla skyltning som finns överkorsad med röd tejp, någon hänvisningsskylt finns inte. Frågar en polisman som står mitt i byns rondell, då han inte kan förklara tröttnar han på mig och gör tecken att jag kan fortsätta trots förbudet. Så här slutar det tyvärr för många av de ryska bilförarna. En blomma i diket där en man körde ihjäl sig. Kör ensam i cirka fem mil på nyasfalterade vägar tills det dyker upp en ny polisman som undrar vad jag gör. Förklarar situationen, han ringer i mobiltelefon till kollegan i rondellen som givetvis förnekar allt. Jag står på mig och vägrar köra tillbaka eller betala några böter, framför mig är dock ett vägbygge och dit får jag inte köra enligt polismannen. Till sist ger han upp och förklarar för mig att om jag far vänsterut på en grusväg i skogen och efter fyra kilometer tar till höger i en trevägskorsning skall jag efter cirka tolv kilometer komma förbi vägbygget och sedan ha fri väg till Kiev. Det var en upplevelse att köra genom några småbyar utmed grusvägen. Jag vet inte vilka som var mest förvånade, jag eller byborna. Från och med nu så gäller tältning vid övernattning. Bro i Mongoliet. Dagen efter letar jag mig genom Kiev och kör småvägar mot ryska gränsen. I Ryssland går turen via Kursk, Samara, Ufa, Tjeljabinsk, Omsk, Novosibirsk, Irkutsk och Ulan-Ude. För det mesta underbart väder och härliga kvällar vid en liten sjö eller flod, där jag slår upp mitt tält och gör mat över öppen eld. Mycket mygg, särskilt i Sibirien, detta gör att jag oftast gör upp eld innan jag sätter upp mitt tält. Mellan Omsk och Novosibirsk träffar jag på en spanjor vid namn Nil, han kör en Yamaha 125cc och är på väg till Bajkalsjön, vi gör sällskap till Irkutsk och har väldigt trevligt ihop om kvällarna vid lägerelden. I Irkutsk skiljs våra vägar och jag rundar Bajkalsjöns södra ände. Det är som att komma till havet när man närmar sig, både vad gäller temperatur och dofter. Precis före Ulan-Ude har jag min sista övernattning i Ryssland nere vid floden. Där träffar jag en rysk familj som bjuder på kvällsmat innan jag kryper ner i sovsäcken. Passagen mellan Ryssland och Mongoliet går bra, på den mongoliska sidan får jag en tulltjänsteman som går med mig och visar de olika ställen jag skall gå till för att få en stämpel innan jag kan köra in i landet. Skall även lösa en försäkring i Mongoliet för motorcykeln på 750 ryska rubel (cirka 190 kronor). Jag kör sedan genom ett fantastiskt vackert landskap som övergår i en underbar kvällssol från att det under hela dagen regnat. Det gjorde att en del vägavsnitt spolats bort. I Ulan-Bator letar jag mig fram till Oasis Cafe & Guesthouse, samlingsplats för långfarare från hela världen. Här stannar jag nu i ett par dagar och vilar upp mig samt upplever staden, innan det blir dags för den långa hemfärden som kommer att börja med att jag kör västerut från Ulan-Bator, rakt ut i vildmarken i väglöst land. Kommer då att försöka korsa Mongoliet på längden. Cirka 200 mil utan väg, livet har sina ljusa sidor. Under veckan i Ulan-Bator fick jag uppleva mycket och träffade många trevliga människor. Staden har just nu en explosionsartad utveckling med många nybyggda höghus och en mängd lyxbilar trafikerar gatorna, dock upplever man att en del gammalt lever kvar. Det är en blandning av gammalt och BUMSEN 3 – 2012 29 Kullerstensgata i Ukraina. Storkar i Estland. Monument över de hemskheter som begicks i Treblinka, Polen. Gammalt sovjetiskt semesterparadis i Kaliningrad. Glad engelsman på en Honda Cub 90cc. Matställe i Uralbergen.