Bumsen 1
Belgien på en KTM och ett på en Africa twin I bus
sen sitter förutom jag själv, som sitter fram vid sidan om föraren, fem personer till. De sitter alla på min packning runt motorcykeln. Peter kör bakom på sin Honda Africa twin. Vi korsar 5-6 floder utan broar, vilket Peter och jag gjort otaliga gånger förut, den här floden är dock litet djupare och mer ström än vad vi kört i förut. Varje gång bussen kört igenom får jag ge tecken till föraren att stanna och invänta Peter. Två gånger faller Peter omkull, jag får rusa ut i floden och hjälpa honom upp på torra land. Där får vi sedan tömma cylindrarna och luftfiltret på vatten. En operation på cirka trekvart, då får bussen vänta med sina andra passagerare. Då jag ser mig som huvudsponsor till denna utflykt får de snällt vänta, vilket de också gör utan klagan. Senare under färden går motorn i bussen varm, det blir ytterligare en hel del stopp. När mörkret kommer, visar det sig att bussen inte har något fungerande framljus, de sista milen in mot Khovd blir väldigt spännande. Peter, med svenskt automatljus, och som fallit omkull i det kalla flodvattnet, har endast parkeringsljus och en pannlampa. Stora bilden. En av de bättre landsvägarna i Mongoliet. Vi kommer ändå välbehållna till Khovd, klockan elva på kvällen, och chauffören släpper av oss hos sin syster med familj. En familj på två vuxna och fem barn tar hand om oss och ger oss husrum i sin jurta samt ser till att vi får något i magen. Dagen efter sätter vi upp våra egna tält bakom familjens jurta och beger oss till centrum för att få tag på Internet. Jag sänder en e-post till Claessons Motor i Bromölla om vilka reservdelar jag behöver till min BMW motorcykel. De ställer upp till 100 % och ser till att sända mig delarna omgående per express samt låter mig vänta med betalningen till jag kommer hem. All heder åt dem. Det tar en vecka innan delarna kommer, världen är trots allt inte så stor numer. Innan jag får ut delarna måste jag betala en märklig importskatt på delar som jag så snart de monterats på motorcykeln skall exportera. Skatten är inte så dyr för mig som västerlänning, för en Mongol så är det ungefär en månadslön. Veckan i Khovd blir en upplevelse tillsammans med vår nya familj. Vi hjälper till i hushållet med att laga olika saker, sitta barnvakt, hämta vatten med mera. Under hela veckan äter vi tillsammans med familjen, trots att det förmodligen blir en börda för dem att ha två magar till att mäta begär de inget för det. En fantastiskt underbar familj. Kvällen innan vi skall åka vidare lämnar vi en peng till mamman i familjen så att de kommer klara sig en tid, allt för att visa att vi verkligen uppskattat vad de gjort för oss. Dag 47 Dags att lämna Khovd och vår familj och att åka vidare. Tyvärr kommer vi inte särskilt långt då det visar sig att vi inte lyckats få ut all olja som oljetrycket tryckt in i kylsystemet vid olyckan. Jag har ingen cirkulation i kylaren som nu är full med oljeskum. Fyra mil ut i öknen börjar jag resa tält och demontera kylaren från motorcykeln, Peter kör tillbaka till Khovd och lyckas få tag i ett lösningsmedel. Det sprutar vi in i kylaren och sedan sitter vi där i öknen och mer eller mindre skakar på kylaren i 24 timmar innan vi får den till att bli fri från olja och får vattnet att börja cirkulera igen. Kommer en söndag till gränsen mot republiken Altaja i Ryssland, det visar sig att gränsen är stängd söndagar. Vi träffar två ryssar, Sergejev och Boris, de kommer från staden Samara och har cyklat genom Mongoliet. Tillsammans med dem slår vi upp våra tält invid gränsstationen och får en trevlig söndag. Natten blir dock kall på 2 000 meters höjd. BUMSEN 3 – 2012 31 Bärgning ut ur bergen till staden Khovd. Svampförsäljerska i Sibirien. Tullstationen i Mongoliet vid den Ryska gränsen i republiken Altaja. Livsmedelsaffär i Ukraina.