Nordens Tidning 1
som hertig i Rouen, Normandie 930. Rolf själv dog
i ett kloster 932. Vilhelm av Normandie blev mördad 942 av hantlangare till hertig Arnulf av Flandern. Eftersom den normandiska härskarsläkten hade starka släktband till Sydskandinavien så spred sig ryktet om vad som skett snart dit. Året efter avseglade den daniska ledningsflottan under storkung Harald Gormssun söderut. De fick stöd från sydskandinaver från riket Danelagen i England, som leddes av kung Sigtrygg. Under hårda strider 944-45 besegrade de huvudmannen bakom mordet av Vilhelm, som visade sig vara nye Frankerkungen Ludvig IV, som togs till fånga. Han tyckte att Nordmännens styre i Normandie var för starkt och hotfullt mot franska kronan. Dåtidens ledande personer i Sydskandinavien, England och Normandie/Bretagne var släkt. Det förklarar också maktspelet i vikingatidens ”Västerland”. förde sig nordborna som ett enat folk. De höll ihop- vare sig de bodde i nuvarande Sverige, Danmark och Norge, Island, eller brittiska öarna o s v. Vilhelm hade en son med samma namn När de seglade utanför Norden uppDet finns över 400 platser i Normandie med sydskandinaviskt ursprung. Yvetot= Ivetofta, Toeni=Tuna, Toqueville=Tockaby, Brunnbye =Brunnby, Dalbye=Dalby, Evreux=Everöd, Foulbec=Fuglabaek/ Fuglabäck o s v. Dessutom finns det i dialekten i Normandie fornnordiska ord: Hogue=hög, londe=lund, bec=bäck/baek, vik=vik o s v. Normandies flagga ser ut som gamla Skånelands flagga (röd med gult kors) fast i Normandie finns ett rött kors inuti det gula korset. Det är de gula och röda färgerna som dominerar i alla normandiska områden och städernas heraldiska vapensymboler i Normandie. Och den gamla djursymbolen från Skåneland, hornkatten, som finns avbildad på skånska runstenar, har i Normandie blivit gyllengula leoparder på röd botten som är Normandies heraldiska regionsymbol. som så småningom kom att gå till historien som den berömde ”Vilhelm erövraren” när han och hans styrkor vann mot England vid slaget vid Hastings 1066. Gånge-Rolfs barnbarn tog över Englands krona och dagens engelska kungahus härstammar från denne långe man från Skåneland vid Hanöbukten! Det nya livet i Normandie mer eller mindre som slavar. Här bodde franker, galler/kelter, Gallo-romaner (kelter blandade med romare) och när dessa blandades med vikingarna kallades de ”normans”. Vikingahövdingarna gifte in sig i nobla fina franska familjer, för att acklimatisera sig och befästa sin makt i området. De vanliga krigarna gifte sig ofta med traktens kvinnor. En del hade också nordiska fruar, vid sidan av. De var vana vid att ha flera kvinnor, ”frillor” enligt nordisk sed. Att ha en frilla, kallades länge ”dansk fru” eller ”danskt bröllop” i Normandie. När männen gifte sig med fransyskor lärde barnen deras modersmål. Då försvann mycket av det nordiska språket. Nordiska ord har bevarats i den normandiska dialekten när det gäller segling, båtar och sjöfart, hantverk, jordbruk och en del ort- och platsnamn liksom personnamn. Men dessa har förfranskats så det kan vara svåra att urskilja de nordiska orden och uttrycken. I Normandie hamnade de nordiska vikingarna i ett romerskinfluerat feodalsystem med gamla rötter, med storbönder med småbönder och tjänstefolk under sig som behandlades Vilhelm Erövraren lyfter på sin hjälm för att visa sin identitet under slaget vid Hastings. Från Beyeux-tapeten. Rouen Rouen, den största staden i Normandie ligger vid floden Seines strand. Staden kallades Rousebourg- den rosa/röda borgen/staden, av vikingarna. Rouen ”den röda staden” med hus byggda i den röda sandsten som finns i Normandie. Hit seglade vikingaskeppen uppför Seine på väg mot Paris. I den väldiga berömda katedralen Notre Dame vilar bl a vikingahövdingen sedermera hertigen av Normandie, Gånge-Rolf (Rollo) från Skåneland! Och släktingar från engelska kungahuset. Yvetot I Yvetot fanns före vikingarna en keltisk borg, här bodde Gallo-romaner, romerska kelter som sedan blandade sig med vikingarna. En bördig jordbruksbygd med mycket mjölkproduktion och osttillverkning – framförallt camembert. Den traditionella byggnadsstilen i Normandie liknar våra gårdar och hus i södra Sverige. Här finns många gamla korsvirkeshus bevarade. På turistbyrån finns broschyrer som berättar om ”Hövnordens tidning nr 3 | 2013 23 >