Nordisk Sport & Fritidsmiljö 1
UTOMHUSMILJÖ Konceptet bygger på att använda boll
planen som solfångare på sommaren. Värmen lagras i berg eller grundvatten och används för uppvärmning under vintern. I Sverige finns ca 1200 konstgräsplaner varav bara ett drygt 80tal är uppvärmda. På dessa kan man både spela och träna även i riktigt kallt väder. Detta gynnar inte minst ungdomsfotbollen som har allt svårare att hitta inomhustider. Uppvärmningen av konstgräsplanerna sker i huvudsak med fjärrvärme till en allt högre energikostnad, något som blivit en utmaning både för kommuner och klubbar. Med Geolager där planen används som solfångare under sommaren kan en energibesparing runt 90 % uppnås. Samtidigt medför systemet radikalt minskade utsläpp av växthusgaser, men minskar också slitaget på konstgräset Av: Olle Andersson | Foto: Göteborgs stad Vintervarma konstgräsplaner med lagrad solvärme KONSTGRÄSETS VÄRMESYSTEM Konstgräsets lager är i princip densamma oavsett om planen värms upp eller inte, och de nationella fotbollsförbunden ger riktlinjer för hur planerna ska anläggas och underhållas. För uppvärmda planer av modern typ är värmeslingorna placerade i en stötdämpande dyna, se i figur 1, sid 36. Från topp till botten består lagren av konstgräs med elastiska granulat tillsatta; ett tunt lager fin sand; en permeabel stötdämpare; och ett sand- eller gruslager med dräneringsrör. Planen har en lutning på cirka 1 % från mittlinjen ut mot sidorna för att regn- och smältvatten skall kunna rinna av. Värmeslangarna består av plaströr med en diameter på 20-25 mm och avståndet mellan rören är vanligtvis 200 mm. Granulaten har vanligtvis en låg värmeledningsförmåga som gör att det krävs en relativt hög framledningstemperatur till slangsystemet, uppemot 30 grader när det är som kallast ute. Å andra sidan kommer stötdämparen, som också har låg värmeledningsförmåga, att fungera som ett isolerande lager under värmeslangarna. KONSTGRÄSET SOM SOLFÅNGARE I Sverige är solens bruttoinstrålning grovt räknat 1 000 kWh per kvadratmeter. Ungefär en fjärdedel reflekteras (albedoeffekt) men resten absorberas av konstgräset. Hur varmt gräset blir är okänt, men tillräckligt för att orsaka en ordentlig brännskada vid en glidtackling. Värmen gör också att gräset åldras snabbare än om ytan hålls svalare. Det uppnås genom att cirkulera ett svalt vatten i värmeslingorna som då suger åt sig en del av värmen. Det är den värmen som lagras i Geolagret. Frågan blir då hur mycket värme som kan fångas på detta sätt. I ett nyligen avslutat internationellt forskningsprojekt (IEA ES Task 38. Ground source de-icing and snow melting 34 NORDISK SPORT & FRITIDSMILJÖ 2 2025