Nordisk Sport & Fritidsmiljö 1
UTOMHUSMILJÖ Figur 3. Principen för borrhålslager
med värmepump borrhål med kollektorer, så kallade U-rör. Dessa består av plastslangar DN40 vilka kopplas ihop parallellt och leds till samlingsrör som knyter samman rörsystemet till en hermetisk sluten och trycksatt flödeskrets (Figur 3). Som framgår av figuren är borrhålen fyllda med grundvatten där den termiskt aktiva delen av hålet är från nivån med grundvatten ner till botten av hålet. På grund av det höga värmemotståndet hos U-rören kommer framledningstemperaturen från lagret att vara betydligt lägre jämfört med ett akviferlager. Därför är en värmepump nödvändig för att uppfylla kraven på framledningstemperaturen en stor del av vintern. Men minst hälften av värmetillförseln kan användas direkt som ”fri värme” medan resten spetsas med värmepumpen som då kommer att jobba med en hög COP. Ett borrhålslager kännetecknas av att det är robust och långlivat. Eftersom det är helt slutet och inte innehåller några rörliga delar är det också praktiskt taget underhållsfritt. De äldsta borrhålslagren är från 80-talet. Idag kan vi räkna in flera tusental som levererar både värme och kyla till större fastigheter runt om landet. För just konstgräsplaner finns det bara ett fåtal ännu så länge, se Tabell 1. Dessa är samtliga så kallade hybridlager där i första hand högvärdig kondensorvärme från istillverkning lagras och som annars skulle gå förlorad. I dessa fall lagras en mindre andel solfångad värme. De har alla värmepumpar och används också för uppvärmning och varmvattenberedning för omklädningsrum och andra byggnader som tillhör respektive sportcenter. Det finns inga publicerade data om driftutfallet, men ett talande exempel på projekterade energiflöden är hämtat från Backavallen i Katrineholm. Under en hel säsong avger kylmaskinerna ca 1700 MWh kondensorvärme som återvinns i Backavallens energisystem. Ungefär 1300 MWh av denna värme lagras i borrhålslagret, som också lagrar cirka 400 MWh solvärme från konstgräsplanen. BERÄKNINGSEXEMPEL Inom ramen för Task 38 har en beräkning utförts på konstgräsplan med 8000 m2 . Planen är be lägen i Uppsala och för beräkningen har timmedelvärden på utetemperatur och soltimmar för de sex senaste åren använts som ingångsdata. Den simulerade anläggningen är dimensionerad för 1200 kW varav en värmepump står för 800 kW och fri värme direkt från Geolagret 400 kW. Värmebehovet ansattes till 1 000 MWh/ år. Simuleringen visar att man med 24 000 m borrhål (120 hål á 200 m) kan täckas med 75 % fri värme. Resten spetsas med värmepumpen. I figur 4 visas resultatet av simuleringen det fjärde året då lagret ställt in sig termiskt fullt ut. BORRBRANSCHEN GÖR JOBBET Sverige är det land som har flest antal bergvärme system och borrhålslager i världen, i vart fall per capita räknat. Värme och kyla från jord, berg och vatten står idag för drygt 20 TWh av vår uppvärmning av bostäder och lokaler. Bakom denna framväxt på energimarknaden ligger årtionden av utveckling av extremt effektiva borrmaskiner och erfaren borrpersonal. Riktigt storskaliga borrhålslager med mer än 10 000 borrhålsmeter är numera legio i Sverige och vi har redan ett 100-tal Geolager i samma storlek som skulle krävas för en fotbollsplan. De som anlägger Geolager hittar man inom den svenska branchorganisationen Borrföretagen (borrforetagen.se/) med ett drygt 70-tal företag som täcker hela landet. Flera av dessa erbjuder totalentreprenader som förutom borrning av energibrunnar också inkluderar värmepumpar, VVS och styr. Numera arbetar företagen med certifierad borrpersonal, vilket innebär ett fackmässigt korrekt utförande av NORDISK SPORT & FRITIDSMILJÖ 2 2025 37