Nordisk Sport & Fritidsmiljö 1
UTOMHUSMILJÖ Olle Andersson, hydrogeolog och geoe
nergikonsult. Figur 4. Värmebärarens temperatur under ett fullt driftår borrningsarbetet. Kunskapsuppbyggnaden ligger samlad under Svenskt Geoenergicentrum som bland annat följer upp statistik och driver utbildningar inom geoenergiområdet. Geoenergicentrum har också utarbetat en serie av värdefulla råd och anvisningar för såväl förundersökningar, projektering och anläggning av bergvärme och borrhålslager. Dessa kan laddas ner från hemsidan utan kostnad (geoenergicentrum.se/). EKONOMI OCH MILJÖ För att det ska vara ekonomiskt gångbart bör investeringen i Geolagret kunna återbetalas inom rimlig tid genom de besparingar det skapar. Kostnaden för själva lagret är i hög grad beroende av lokala geologiska förhållanden medan intjäningen är beroende av kostnaden för el och alternativa värmekällor. Dessa faktorer varierar från plats till plats och därför blir såväl investering som inbesparing unik för varje enskilt projekt. Som exempel från Sverige var den extra investeringen för systemet i Backavallen cirka 10 miljoner kronor. Med ett energibesparingsvärde på 1 miljon kronor/år beräknades systemet återbetalat på cirka 10 år. Beräkningsexemplet i Task 38 har en investering på drygt 14 miljoner kronor och en årsvärmefaktor på 11,4. Den beräknade återbetalningstiden för detta exempel hamnade på 7,6 år, vilket ligger väl i paritet med andra stora Geolager för värme och kyla av lokaler. Dessa brukar hamna i intervallet 5-10 år. Generellt gäller att system med akviferlager, där sådana går att använda, har en något något kortare rak återbetalningstid. Som en bonus kommer systemet med Geolager att släppa ut betydligt mindre växthusgaser jämfört med exempelvis fjärrvärme. I exemplet ovan (Figur 4) används knappa 100 MWh svensk elkraft med ett specifikt utsläpp av 10 kg/MWh, alltså ca 1 ton CO2/år. Svensk fjärrvärme har ett utsläpp som i genomsnitt är 50 kg/MWh alltså 50 ton per år således 50 gånger mer. Detta understryker att effektiva Geolager är ytterst värdefulla för den gröna omställningen. GEOLAGRENS FRAMTIDSUTSIKTER Som framgått ovan finns det flera fördelar med Geolager. Den största är energibesparingen räknat i kronor och ören. I de fall vi känner till är besparingen tillräcklig för att räkna hem den initiala investeringen inom 10 år. Efter det återstår flera årtionden med ren vinsthemtagning. Dessutom är underhållskostnaden för främst borrhålslager praktiskt taget noll. Geoenergin är därtill gratis, skattefri, förnybar, och inte minst mindre känslig för framtida energiprisökningar. Detta talar för att kommuner och beslutsfattare borde titta närmre på Geolager som alternativ för konstgräsuppvärmning. Det redan stora antalet fotbollsplaner med konstgräs bedöms växa med ca 50 planer per år. Hur många av dessa som blir uppvärmda beror bland annat på vilken energikostnad som kan påräknas. I detta perspektiv borde fördelarna med Geolager få beslutsfattare att våga satsa på nya uppvärmda planer. På samma grunder borde också Geolager ses som gångbara för kon vertering av befintliga fjärrvärmeuppvärda bollplaner. Konverteringen kan exempelvis göras då konstgräset ändå måste läggas om och nuvarande granulat bytas ut mot ett miljövänligare. Den förhållandevis låga driftkostnaden tillsammans med betydande miljövinster gör att Geolager borde gå en ljus framtid till mötes både som alternativ för nya vintervarma konstgräsplaner och för konvertering av befintliga. ■ Referens: Denna artikel bygger på information och referenser som finns i forskningsrapporten: IEA ES Task 38 – WP 1, Deliverable 1.2. Market Potential for Ground Source Applications. February 2025. Under publicering på (https://iea-es.org/task-38/subtask-reports/) Tabell 1. Befintliga konstgräsplaner som värms med hybrida borrhålslager 38 NORDISK SPORT & FRITIDSMILJÖ 2 2025