Nordens Tidning 1
NORDISKT SAMARBETE den norska för något år sedan.
Situationen är visserligen inte densamma i alla de nordiska länderna, men kunskaper i de nordiska grannländernas språk minskar i de allra flesta regioner och språkens ställning i utbildningssystemet och i samhället som helhet är svagare än förut. Denna utveckling måste också ses i ljuset av att engelskan tar allt större plats i skolor, i vetenskapligt arbete och på andra samhällsområden. Förr var det till exempel vanligt för nordbor att studera i ett grannland och återvända med goda kunskaper i det landets språk. Nuförtiden avläggs magister- eller masterstudier ofta på engelska. DE FÖRÄNDRINGAR som har skett under senare år och årtionden har dock inte enbart haft negativa följder när det gäller språkförståelse inom Norden. Teknologiutvecklingen ger nordborna ökade möjligheter till att kommunicera sinsemellan, bland annat i samband med studier. Nätets tillkomst har dessutom öppnat för nya möjligheter att utveckla och sprida läromedel i språkundervisning som hittills har utnyttjats i mycket begränsad omfattning. Detta utgör ett tillfälle för länderna och det nordiska samarbetets institutioner att ta ett gemensamt initiativ. En viktig del av att förbättra arbetet på detta område är att höja kvaliteten på lärarutbildningen. En förbättrad gränsöverskridande tillgång till tv-program, litteratur och annat kulturmaterial bidrar till ökat intresse för ländernas kulturaktiviteter och kan därigenom också öka och stärka språkförståelsen. Hinder för sådan tillgång måste röjas bort. ”Förr var det vanligt för nordbor att studera i ett grannland och återvända med goda kunskaper i det landets språk.” Nordiska rådet beslutade nyligen att ge ökad vikt åt tolkning och översättning i rådets verksamhet. På så sätt gick man de isländska och finska parlamentariker till mötes som finner det allt svårare att delta i politiska debatter som förs på skandinaviska språk. Parlamentarikernas situation återspeglar i detta hänseende den allmänna utveckling som har ägt rum i deras länder, där kunskaper i de skandinaviska språken har minskat. Den utvecklingen kan eventuellt vändas men stora insatser krävs och det kommer att dröja flera år eller årtionden innan man ser resultat. Det är också nödvändigt att se sanningen i vitögat och säkra att alla nordiska medborgare kan delta i det nordiska samarbetet, också de som inte har kunskaper i de skandinaviska språken eller andra språk som talas i grannländerna. Den isländska delegationen avser att under Islands ordförandeskap i Nordiska rådet 2020 verka för en debatt om språkförståelse i Norden med följande mål i åtanke: • Att öka nordbors ömsesidiga förståelse för vikten av kunskaper och färdigheter i de nordiska grannländernas språk. • Att stärka språkförståelsen inom Norden och ge de nordiska språken en starkare ställning på alla skolnivåer. Det inbegriper både förståelse och förmågan att uttrycka sig skriftligt och muntligt. • Att verka för att alla nordbor kan delta i det nordiska samarbetet, oberoende av kunskaper i skandinaviska språk eller andra språk som talas i grannländerna. KÄLLA NORDEN.ORG NORDENS TIDNING 1-20 15