Tidningen Energi 1
Nätkapacitet Stort intresse för ny effektmarknad
Under vintern har handel med kapacitet startat på flera platser i Sverige inom EU-projektet CoordiNet. Syftet är att testa metoder för att kapa effekttoppar. Intresset har varit stort, men den milda vintern har medfört att handeln varit ganska begränsad. F Det här handlar inte om en teknisk lösning, utan om en kulturell förändring för nätbolagen. Christoffer Isendahl, projektledare på Eon Energi distribution. lexibilitet är ett nyckelord i framtidens elnät. En förutsättning för att skapa flexibilitet är att det är enkelt för nätägare att köpa och för elanvändare och elproducenter att bidra med kapacitet när det är hög belastning i nätet. Under slutet av förra året introducerades handelsplattformen Switch, en mjukvara som Eon i Malmö tagit fram, och som används i CoordiNet-demonstrationerna i Sverige. – Vi har ansträngt oss för att skapa en mjukvara som kan användas av alla, säger Christoffer Isendahl, projektledare och ansvarig för Switch på Eon Energidistribution i Malmö. Användare av handelsplattformen är nätbolagens driftcentraler, som är köpare på marknaden, och flexibilitetsleverantörerna, som säljer förändring av sin förbrukning eller elproduktion och lägger in sin tillgänglighet nästkommande dag. Leverantörernas bud matchas sedan mot det aktuella behovet. I sydvästra Skåne har vintern varit för mild för att det ska ha uppstått något reellt behov av att köpa effekt. Eon har dock med framgång testat att handelsplattformen fungerar. I Coordinets marknadsplats i Uppland är behovet däremot större och effektbrist har uppstått i regionnätet trots den milda vintern, vilket gjort att riktiga avrop gjorts. – Hittills handlar det om 200 timmar och totalt 2,9 GWh som vi avropat från tre olika flexibilitetsleverantörer, säger Yvonne Ruwaida på Vattenfall Eldistribution. Den milda vintern har dock gjort att lokalnätet inte behövt avropa någon flexibilitet. I år handlar demonstrationen mycket om lärande, att trimma in vilken information som ska ligga till grund 44 NR 2 2020 TIDNINGEN ENERGI för nästkommande dags lastprognos så att den blir så bra som möjligt, och att ta in bud en dag i förväg. Det är mycket stora mängder information som ska hanteras. – När det gäller lokalnätet är vi nöjda med lastprognoserna, men regionnätet behöver vi jobba på. Såväl Svenska kraftnät som stora elproducenter och värmeaktörer har tillgång till information som vi behöver för att fullt ut förstå vad som händer i regionnätet, säger Yvonne Ruwaida. Demonstrationen har underlättats av att den endast inbegriper dagen före-avrop. Det går att ringa och justera om det skulle behövas. Nästa år ska även intradags- och mFRR-handel testas, då buden kan läggas allt närmare drifttimmen. Det ställer höga krav. – För att intradagsmarknader ska fungera krävs mer automatiserade system och möjlighet att agera med kort varsel. Min bild hitintills är att vi behöver både en dagen före-marknad och en intradagsmarknad, säger Yvonne Ruwaida. I ntradagsmarknader har dock vissa fördelar. Handeln som görs en dag i förväg bygger på prognoser, och det är inte alltid prognoserna blir rätt. Störningar kan till exempel ställa till det. Dessutom menar Christoffer Isendahl att fler flexibilitetsleverantörer kan vara med på en intradagsmarknad. – Det finns potentiella flexibilitetsleverantörer som bara kan ge svar ganska nära drifttimmen. Med kortare framförhållning tror jag att vi kan fånga upp fler leverantörer, säger han. Inom CoordiNet medverkar även Svenska kraftnät, SvK, och nästa år planeras för att testa att skicka bud som regionnätet inte behöver vidare till SvK:s frekvensmarknad. På så sätt får SvK större likviditet på