Tidningen Energi 1
Prognosalgoritmer slår på värmen före isen lägger
sig och stänger ned innan mildvädret kommer. turen i nätet istället sänkas i takt med att förbrukningen ökar. Totalt ger lagrad extravärme, ett automatiserat pannväljarsystem och automatiska boosterpumpar en betydlig minskning av spetslasten. Ute hos slutkunderna har fjärrvärmecentralerna fått ett nytt styrsystem med AI-möjligheter, som den i Nordnesbacken. Dessutom får gaturoboten på Nordnes sin värme från ett automatiserat avfallssystem. Här finns världens enda heltäckande rörsystem för underjordisk soptransport. Genom ett vakuumsystem sugs soppåsarna ut i en fart på upptill 70 kilometer i timmen, en teknologi inspirerad av den rörkunniga offshoreindustrin. Över stora delar av innerstaden står därför vertikala sopnedkast-robotar med luckor för bland annat hushållsavfall. Sopornas slutmål är avfallsbolaget BIR:s förbränningsanläggning i Rådalen som energiåtervinner avfallet och skickar värmen i retur till centrum och Nordnes. Och där finner vi robotkopplingen: avfallsstyrningen sker med data från 190 000 sensorer i en molnbaserad miljö. Teknologin har utvecklats av det egna dotterbolaget Waste IQ med målet att ta konceptet vidare ut på en internationell avfallsmarknad. H 66 TUSEN signaler strömmar in till driftcentralen från gaturoboten i Bergen varje sekund. 48 enrik Wickström, it-projektledare på Mälarenergi, har lett flera forskningsprojekt med AI-koppling i regi av Rise, bland annat Smarta flöden med fokus på optimering genom mönsterigenkänning och maskininlärning. Det har gått både väl och bra, och forskningen fortsätter i andra projekt. Samtidigt menar han att kommunikationen mellan moln och fjärrvärmesystemet ibland kan vara krånglig då hårdvaran inte hänger med i mjukvarans evolution. Det kan stoppa utvecklingen av AI-applikationer som gatuvärme. Den senaste AI-bromsen är emellertid mest en attityd- och kulturfråga: – En stor utmaning med AI är att få operatörerna att lita på systemet och ta applikationerna ut i kontrollrummen. Generellt finns uppfattningen att AI är en intressant teknik men att jobbet sköts lika bra utan, säger Henrik Wickström. AI-skepsis är en växande internationell utmaning – den finns inom industrin och samhället generellt och har getts namnet Explainable AI. Ett problem är att tekniken kan vara så komplicerad att inte ens utvecklarna själva förstår hur robotarna kommer fram till vissa beslut. – Det som kanske är mest anmärkningsvärt med den norska fjärrvärmeroboten är därför att man faktiskt NR 2 2020 TIDNINGEN ENERGI Avfallsrobotar är en vanlig syn i Bergen. Jan Ove Haugen på Norsk Energi har varit med och utvecklat styrsystemet. vågar att låta AI-tekniken styra fullt ut, säger Henrik Wickström. Sett i ett större perspektiv finns det många anledningar till att Bergen har hamnat i förgrunden med sina unika system för fjärrvärme och avfallshantering. Generellt är norsk fjärrvärme med tillhörande avfallsförbränning ett relativt ungt fenomen sett ur svensk synvinkel. Fjärrvärmen i Bergen startade från noll 2003. – En ung generation ingenjörer kunde därför gå rakt på digitalisering och ny automation som en grundförutsättning för utbyggnaden. Utvecklingspotentialen för fjärrvärme kommer ändå alltid att vara mer beroende av lokala insatser, påpekar Øystein Haaland, vd på BKK Varme. – Våra styrsystem är avancerade men baseras på tillgänglig teknik. Lösningarna är däremot unika för Bergen och kan inte enkelt exporteras till andra nät. Därmed begränsas marknaden. Generellt står dock fjärrvärmebranschen inför ökande användning av AI-teknik som maskininlärning och mönsterigenkänning, tror Martin Horne. Det kan ge markvärmen nya förutsättningar om ny digitalisering kan göra den enklare och mer kostnadseffektiv. – I Bergen kommer roboten troligtvis att användas på fler anläggningar för gatuvärme, säger Martin Horne. FOTO: MORTEN VALESTRAND FOTO: MORTEN VALESTRAND