Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet
Sten Kort & gott: Granittjur, Hantverksstenen, bo
i brott med mera
Sten Stenbrottet: Stenninge
Sten Intervju: Philipp Rose
Sten Stenpriset 2018 till Nationalmuseum
Sten Kulturmiljö: Stockholms stenstad
Sten Projekt: Nordiska museet
Sten Projekt: Boklok/Gantofta
Sten Projekt: Kungälvs resecentrum
Sten Projekt: Skogsvilan
Sten Tekniskt FInlandiahusets fasadval TEKNISKT FI
NLANDIAHUSET Tredje gången gillt för FINLANDIA– HUSET Fyra marmortyper, en granit, betongplattor och ett mineral. Det är alter nativen som kan komma ifråga när marmor fasaden på Finlandia huset i Helsing fors nu ska ersättas. TEXT PETER WILLEBRAND F asadplattorna i Carraramarmor på Alvar Aaltos klassiska Finlandia huset har varit en följetong i årtionden. Plattorna byttes senast ut 1999 eftersom de buktade kraftigt och hade förlorat sin hållfasthet. För ett par år sedan inleddes ett nytt ombyggnadsprojekt som enligt planen ska vara klart 2024. Finlandiahuset är ett skyddsklassat byggnadsarv från 1971 och ska restaureras från källare till fasad. Plattorna har, precis som tidigare, buktat sig utåt med några millimeter per år. De historiska argumenten för att man ändå har hållit fast vid Carraramarmorn i snart 50 har varit både estetiska och kulturhistoriska, men inför den kommande restaureringen startades ett projekt för att utvärdera olika typer av marmor och alternativa fasadmaterial till den befintliga marmorn. Sjävklart spelar ekonomin stor roll. Fasadens andel av totalkostnaden för restaureringen, inklusive förbättrande nya funktioner, beräknas uppgå till cirka 15 procent. Målet med projektet har varit att hitta ett fasadmaterial som är mer hållbart, samtidigt som det uppfyller skyddskraven som säger att en ny fasad ska behålla det ursprungliga arkitektoniska utseendet, med beaktande av materialval och färg. 36 Även invändigt har Finlandiahuset marmorväggar och naturstensgolv, men dessa berörs inte av utvärderingen. Under ungefär ett och ett halvt års tid har en grupp experter från olika professioner kartlagt alternativ och samlat in prover och underlag från materialtillverkare och andra forskningsprojekt. Gruppen har därefter bland annat bedömt livslängd, utseende och tillgänglighet i förhållande till ursprungsmaterialet. En stor fråga har varit om marmor överhuvudtaget lämpar sig för användning på Finlandiahuset. Därför har gruppen även utvärderat olika marmorsorters beständighet, som kan skilja sig kraftigt. Kravet från stadens sida är att det nya fasadmaterialet måste ha en livslängd om minst 50 år. P rojektansvariga på Helsingfors stad konstaterar också att nya möjligheter att modifiera byggmaterial och nya potentiella materialalternativ har kommit ut på marknaden sedan den förra restaureringen 1999. Merja Ikonen, projektchef på Helsingfors stad, förklarar vilka det handlar om: – Det kan vara en naturlig produkt eller en industriprodukt, som bör bestå av naturliga råmaterial eller innehålla kvalitativa element som sammanfaller med Alvar Aaltos arkitektoniska och kulturella ideal. Naturen var viktig för Aalto som beundrade den klassiska antiken, understryker Merja Ikonen. – I det fortsatta FoU-arbetet utvärderas fyra marmortyper, en granittyp, plattor av betong och ett mineral. I slutet av år 2019 borde vi ha alla nödvändiga resultat för att kunna föreslå ett fasadmaterial. När det gäller marmorn måste håll
Sten Krönikan: Christer Kjellén
Sten Småsten: Peter Becker, tessellering
Sten Fråga Kurt & Kai: Ljus sten till markbeläggni
ng, välja bänkskiva, anlägga trappa
Sten Marknaden